Njurskada
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas, 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik, 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer
Vad är det?
Njurskada är strukturell eller funktionell skada på njurvävnaden, oavsett om GFR hunnit sjunka. Skadan kan sitta glomerulärt, tubulointerstitiellt eller vaskulärt och påvisas med markörer i urin och plasma snarare än med filtrationsmått enbart.
Mekanism
- Glomerulär skada: skada på glomerulusmembranet släpper igenom albumin och större proteiner → albuminuri/glomerulär proteinuri och ibland dysmorfa erytrocyter.
- Tubulär skada: tubulusskada ger läckage av lågmolekylära proteiner (Protein HC, RBP) och nedsatt koncentrationsförmåga → isostenuri.
- Vanliga orsaker är diabetesnefropati, hypertoni, glomerulonefrit, nefrotoxiska läkemedel, kontrastmedel och renal ischemi vid chock eller Sepsis.
- Vid progredierande skada utvecklas kronisk njursvikt med uremi och sekundär trombocytfunktionsdefekt.
Klinisk relevans & Diagnostik
- I kursens analysförslag vid ökad blödningsbenägenhet anges för njurskada endast B-TPK — övriga koagulationsanalyser tillför inget eftersom rubbningen är trombocytfunktionell.
- Basal utredning: P-Kreatinin, P-Cystatin C, eGFR, urinsticka, albumin-kreatinin-kvot och urinsediment.
- Skilj njurskada (markörfynd) från nedsatt njurfunktion (filtrationsmått) — de kan förekomma var för sig, t.ex. tidig diabetesnefropati med mikroalbuminuri och normalt eGFR.
- Felkälla: kreatinin påverkas av muskelmassa och stiger först när GFR redan halverats.
Kopplingar
Relaterat: Njurfunktion, Njursvikt, Albuminuri, Tubulusskada, Uremi, Diabetesnefropati, Kreatinin