Renal ischemi
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik
Vad är det?
Nedsatt blodförsörjning till njurvävnaden, dvs. otillräcklig njurgenomblödning i förhållande till vävnadens syrebehov. Renal ischemi är en av de vanligaste orsakerna till akut tubulusskada och nedsatt koncentrationsförmåga.
Mekanism
- Njuren har hög metabol aktivitet och den proximala tubulusepitelcellen samt märgens tjocka uppåtstigande segment är särskilt känsliga för hypoxi, eftersom de utför energikrävande aktiv transport i ett redan syrefattigt märgområde.
- Prerenala orsaker: Chock, hypotension, stora blödningar, sepsis, hjärtsvikt och uttalad dehydrering.
- Renala/vaskulära orsaker: kärlsjukdom, ateroskleros i njurartärerna, emboli och vaskulit.
- Vid ihållande ischemi övergår funktionell nedsättning i strukturell skada med cellsvullnad, avstötning av tubulusepitel och till slut nekros. Läkemedel som NSAID, ACE-hämmare och diuretika förvärrar situationen genom att slå ut njurens autoregulation.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Renal ischemi är ett av de tillstånd där desmopressintest (Minirintest) är ett känsligt prov: tubulusskadan ger nedsatt förmåga att koncentrera urinen. Normal koncentrationsförmåga innebär osmolalitet > 800 mosmol/kg (ca 600 mosmol/kg är tillfredsställande över 60 års ålder).
- Nedsatt koncentrationsförmåga är ett känsligt men ospecifikt tecken på försämrad tubulusfunktion; normal koncentrationsförmåga kan inte förväntas när GFR sjunkit under hälften av det normala.
- Följs i övrigt med P-Kreatinin, P-Cystatin C, eGFR och diures. Utveckling mot Oliguri eller Anuri signalerar allvarlig njurskada.
- Differentiera mot postrenalt hinder (Njursten, Urinretention) och mot intrinsikala njursjukdomar som Glomerulonefrit.
Kopplingar
Relaterat: Tubulusskada, Njurgenomblödning, Chock, Njurskada, Hypoxi, Desmopressin, Njurinsufficiens, Rabdomyolys