Muskelsjukdom

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi

Vad är det?

Muskelsjukdom är ett samlingsbegrepp för tillstånd som primärt drabbar skelettmuskulaturen — ärftliga muskeldystrofier, inflammatoriska myositer, metabola och toxiska myopatier samt rabdomyolys. Klinisk kemi bidrar med enzymmarkörer som speglar muskelcellsskada.

Mekanism

• Skadad muskelfiber läcker cytoplasmatiskt innehåll till extracellulärvätskan och vidare via lymfan till plasma.
• CK är den känsligaste markören: enzymmängden är ca 200 gånger större i skelettmuskel än i myokardiet, och > 90 % av plasmaaktiviteten kommer från skelettmuskulaturen.
• ASAT stiger också vid muskelskada, vilket kan misstolkas som leverskada — särskilt vid långvarigt alkoholmissbruk, som ofta medför muskelskada med ökat S-ASAT.
• Vid massiv sönderdelning frisätts även myoglobin → myoglobinuri och risk för njurskada.
• Frisk skelettmuskulatur domineras av LD5, men vid myopatier och progressiv muskeldystrofi ses paradoxalt ökning av LD1, LD2 och LD3.

Klinisk relevans & Diagnostik

• P-CK används i första hand för utredning av muskelsjukdomar — inte för hjärtinfarktdiagnostik, där Troponin T/I gäller.
• Ökningens storlek korrelerar till vävnadsskadans omfattning, men CK är muskelspecifik, inte organspecifik: skelettmuskel ≫ myokard > hjärna.
• Felkällor och differentialdiagnoser vid förhöjt CK: fysisk ansträngning, intramuskulära injektioner, läkemedel (statiner), hypotyreos och stor muskelmassa.
• I kompendiets typfall vid kroniskt etylmissbruk talar LD1–3-ökning tillsammans med S-CK 11 µkat/L för alkoholbetingad muskelskada.

Kopplingar

Relaterat: CK, Muskeldystrofi, Myopati, Myosit, Rabdomyolys, Kreatinkinas, Myoglobin