Scedosporium
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Filamentös mögelsvamp (hyalohyfomycet), Ascomycota |
| Arter | S. apiospermum-komplexet, S. boydii, Lomentospora prolificans |
| Habitat | Jord, stillastående vatten, avloppsvatten, gödsel |
| Riskgrupper | Cystisk fibros, Neutropeni, transplanterade, drunkningstillbud |
| Behandling | Vorikonazol — kirurgi ofta nödvändig |
Vad är det?
- Grupp opportunistiska mögelsvampar som ger allt från kolonisation till invasiv, ofta dödlig, disseminerad infektion.
- Näst vanligaste filamentösa svampen efter Aspergillus i luftvägar hos patienter med Cystisk fibros.
- Kliniskt viktig framför allt för sin inneboende resistens mot flera antimykotika.
Mikrobiologi
- Septerade, förgrenade hyfer som histologiskt är omöjliga att skilja från Aspergillus — odling eller PCR krävs för artbestämning.
- Bildar annelokonidier på annellider; teleomorfa stadiet Pseudallescheria boydii.
- Snabbväxande på Sabouraudagar; gråbrun till olivgrön koloni.
- Trivs i syrefattig, näringsrik miljö — därför överrepresenterad i förorenat vatten och avloppsslam.
Smittvägar och patogenes
- Inhalation av konidier → sinuit och pneumoni.
- Direkt inokulation vid trauma → Mycetom (madurafot), keratit, artrit, Osteomyelit.
- Aspiration av förorenat vatten vid nära-drunkning → pneumoni med efterföljande hematogen spridning till CNS — närmast patognomont scenario.
- Angioinvasion med trombos och infarkter, som vid Aspergillus; hög tropism för CNS med multipla hjärnabscesser.
- Sekundära metaboliter hämmar neutrofilernas oxidativa burst; biofilmbildning i luftvägar vid Cystisk fibros.
Klinisk bild
| Form | Värd | Manifestation |
|---|---|---|
| Kolonisation | Cystisk fibros, KOL, bronkiektasier | Upprepade positiva sputumodlingar utan invasion |
| Allergisk | Astma, CF | ABPA-liknande bild med Eosinofili och IgE-stegring |
| Lokal invasiv | Immunkompetent efter trauma | Mycetom, keratit, artrit, Osteomyelit |
| Pneumoni | Neutropen, transplanterad | Noduli, halo-tecken, kaviteter |
| Disseminerad | Grav Immunsuppression | CNS-abscesser, endoftalmit, hudlesioner — mortalitet > 70 % |
Diagnostik
- Odling från sputum, BAL, vävnad eller blod. Till skillnad från Aspergillus växer Scedosporium och Lomentospora ofta i blododling — mögelfynd i blod ska styra tanken hit.
- Histopatologi visar septerade hyfer — artbestämning kräver PCR/sekvensering (ITS).
- Galaktomannan är negativ (till skillnad från Aspergillus); beta-D-glukan kan vara positiv men ospecifik.
- DT thorax och MR hjärna vid invasiv sjukdom — leta alltid efter CNS-engagemang vid disseminerad infektion.
Resistens och behandling
| Läkemedel | S. apiospermum | Lomentospora prolificans |
|---|---|---|
| Vorikonazol | Aktiv — förstahandsval | Ofta resistent |
| Amfotericin B | Inneboende resistent | Resistent |
| Echinocandiner | Variabel/svag | Resistent |
| Flucytosin | Ingen effekt | Ingen effekt |
| Vorikonazol + terbinafin | — | Synergi, sista utvägen |
- Vorikonazol 6 mg/kg × 2 som laddningsdos, därefter 4 mg/kg × 2 — koncentrationsbestämning krävs (mål 1–5,5 mg/L).
- Kirurgisk excision eller dränage är ofta avgörande, särskilt vid Mycetom och lokaliserade abscesser.
- Minska Immunsuppression och åtgärda Neutropeni.
- Nyare alternativ: olorofim (dihydroorotatdehydrogenashämmare) har lovande aktivitet mot Lomentospora.
Klinisk pärla
Amfotericin B fungerar inte. Om en patient med svampfynd försämras trots amfotericin — särskilt efter drunkningstillbud eller vid Cystisk fibros — tänk Scedosporium och byt till Vorikonazol. Att svampen växer i blododling är ytterligare en ledtråd bort från Aspergillus.
Tenta-fokus
Histologiskt identisk med Aspergillus (septerade hyfer) men inneboende resistent mot amfotericin B och galaktomannan-negativ. Klassisk anamnes: nära-drunkning i förorenat vatten följt av pneumoni och CNS-abscesser. Lomentospora prolificans är pan-resistent med mycket hög mortalitet.
Kopplingar
- Aspergillus — viktigaste differentialdiagnos, histologiskt oskiljbar
- Vorikonazol — enda konsekvent verksamma azol
- Amfotericin B — inneboende resistens, viktig fallgrop
- Cystisk fibros — vanlig kolonisationsvärd
- Neutropeni — huvudsaklig riskfaktor för invasiv sjukdom
- Mycetom — lokal form efter traumatisk inokulation