Infektionsklinik

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Organisatoriskt begrepp · specialistfunktion

Vad är det?

• Infektionskliniken är den specialistenhet som handlägger infektionssjukdomar som kräver sjukhusvård, särskild kompetens eller specifik smittskyddshantering.
• I Sverige finns infektionsklinik på i princip varje länssjukhus, med regionala och nationella funktioner för högspecialiserad vård.
• Infektionsläkaren har dubbla roller: behandlande läkare för egna patienter och konsult för hela sjukhuset.

Verksamhetsområden

• Vårdavdelning med isoleringsrum — enkelrum med sluss och undertryck (för luftburen smitta som Tuberkulos, Mässling, Vattkoppor) eller övertryck (för immunsupprimerade).
• Infektionsmottagning för HIV, kronisk Hepatit B och Hepatit C, Tuberkulos, Tropikmedicin, endokardit- och osteomyelituppföljning.
• Konsultverksamhet mot alla sjukhusets kliniker — endokardit, feber hos immunsupprimerade, komplicerade odlingssvar, protesinfektioner.
• Strama/antibiotikastyrning — övervakning av antibiotikaförbrukning, lokala behandlingsrekommendationer, restriktion av reservantibiotika.
• Vårdhygien i samverkan — utbrottshantering, MRSA- och ESBL-screening.
• Smittskydd — smittspårning och anmälan enligt Smittskyddslagen.
• Vaccinationsrådgivning och profylax inför resa och vid immunsuppression.

När ska infektionsklinik kontaktas?

• Importfeber och tropikmedicin: misstänkt Malaria, Denguefeber, Tyfoidfeber, Afrikansk sömnsjuka, Viscerala leishmaniasis, Schistosomiasis och andra parasitoser — dessa kräver ofta referenslaboratorium (Folkhälsomyndigheten) och läkemedel på licens.
• Högriskpatogener: misstänkt Viral hemorragisk feber, Mässling, Difteri, Rabies, Mpox — kontakt innan patienten kommer in genom dörren, för att ordna korrekt isolering.
• Svårbehandlade infektioner: Endokardit, Osteomyelit, Ledprotesinfektion, CNS-infektion, Sepsis med oklart fokus.
• Immunsupprimerad patient med feber — Febril neutropeni, transplanterade, biologiska läkemedel.
• Multiresistenta bakterier — MRSA, ESBL, VRE, karbapenemresistenta Enterobacterales.
• Läkemedel på licens eller beredskapslager — antiparasitära medel som Melarsoprol, suramin, artesunat och antidoter finns ofta bara på infektionsklinik.

Varför tidig kontakt är avgörande

• Diagnostiska prover måste ofta tas före behandlingsstart — Blododling, likvor, serologi, PCR — och kan förstöras av en enda antibiotikados.
• Rätt provmaterial till rätt laboratorium — många tropikanalyser görs bara vid Folkhälsomyndigheten och kräver specifika rör och transportvillkor.
• Smittskyddsåtgärder som inte vidtas i tid leder till exponering av personal och medpatienter, med omfattande smittspårning som följd.
• Fördröjd diagnos är den vanligaste orsaken till död vid behandlingsbara importinfektioner — särskilt Malaria och Afrikansk sömnsjuka.

Klinisk pärla

“Har du varit utomlands de senaste 12 månaderna?” är den enskilt mest värdefulla frågan på en akutmottagning vid feber — och den som oftast glöms bort. Ett positivt svar ska leda till akut malariadiagnostik samma dygn (tjock droppe och snabbtest) och tidig kontakt med infektionsklinik. Feber efter tropikresa är Malaria tills motsatsen bevisats.

Tenta-fokus

Kom ihåg att den vanligaste orsaken till att en patient med importerad tropiksjukdom får dålig prognos är fördröjd diagnos — inte brist på effektiv behandling. Kom också ihåg att kontakt ska tas före patientens ankomst vid misstanke om högsmittsam sjukdom, och att prover för referensdiagnostik tas före behandlingsstart.

Kopplingar

• Smittskyddslagen — reglerar anmälan och smittspårning
• Vårdhygien — samarbetspartner vid utbrott
• Strama — antibiotikastyrning
• Malaria — den vanligaste akuta importdiagnosen
• Afrikansk sömnsjuka — kräver referenslaboratorium och licenspreparat
• Tuberkulos — kräver isolering och lång uppföljning
• MRSA och ESBL — multiresistensfrågor