Parotit
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi
Vad är det?
Inflammation i öronspottkörteln (glandula parotis), oftast viral (påssjuka) eller bakteriell. Kliniskt kemiskt är parotit viktig eftersom den ger förhöjt P-Amylas och därmed kan förväxlas med pankreatit vid utredning av buksmärta.
Mekanism
- α-Amylas produceras i två huvudformer: salivamylas från spottkörtlarna och pankreasamylas från pankreas. De utgör normalt lika stora andelar av totala amylasaktiviteten i plasma.
- Vid inflammation i spottkörtelvävnaden ökar cellpermeabiliteten och salivamylas läcker ut i extracellulärvätskan och vidare till plasma — samma enzymläckagemekanism som vid andra vävnadsskador.
- Eftersom analysen P-Amylas mäter total amylasaktivitet kan den inte skilja på vilket organ enzymet kommer ifrån.
- P-Pankreasamylas mäter selektivt pankreasisoformen och påverkas därför inte av parotit.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Förhöjt P-Amylas ses vid akut pankreatit — men även hos en patient som har parotit, med eller utan samtidig pankreassjukdom.
- För att skilja parotit från pankreatit är analys av specifikt P-Pankreasamylas att föredra; detta är huvudskälet till att pankreasamylas rekommenderas i första hand vid klinisk misstanke om pankreasaffektion.
- P-Lipas är ett alternativ med hög pankreasspecificitet: lipas produceras inte i spottkörtlarna och är normalt vid parotit.
- Övriga icke-pankreatiska orsaker till förhöjt amylas: perforerat ulcus, ileus, njurinsufficiens och makroamylasemi.
Tenta-fokus
Förhöjt amylas är inte samma sak som pankreatit. Klassisk fälla: buksmärta + högt P-Amylas hos patient med svullen kind. Beställ pankreasamylas eller lipas innan diagnosen sätts.
Kopplingar
Relaterat: Amylas, Pankreasamylas, Spottkörtlar, Pankreatit, Lipas, Makroamylasemi, Pankreassjukdom