Feldiagnos
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen
Vad är det?
En feldiagnos innebär att patienten får en annan diagnos än den korrekta — antingen en diagnos som inte föreligger eller att den verkliga sjukdomen missas. Feldiagnoser räknas som en av de uttalade nackdelarna med screening, även när screeningen leder till tidigare diagnos.
Mekanism
- Feldiagnos uppstår när ett testresultat övertolkas i förhållande till dess diagnostiska prestanda: ett falskt positivt svar leder till en diagnos som inte finns, ett falskt negativt svar döljer den som finns.
- Risken är störst när prevalensen är låg och PV+ därmed lågt — vid screening av friska är ett positivt test oftast falskt positivt.
- Preanalytiska fel (hemolys, prov ur infart, fel rör) och postanalytiska fel (missad laboratoriekommentar vid vidimering) är vanliga bidragande orsaker.
- Ett värde strax utanför referensintervallet tolkas lätt som sjukdom trots att 5 % av friska per definition hamnar utanför.
Klinisk relevans & Diagnostik
De tre nackdelar som anges för screening är överdiagnostisering, feldiagnoser och en falsk känsla av säkerhet. Att känna till en analys sensitivitet, specificitet och prediktionsvärden i den aktuella patientpopulationen är det bästa skyddet mot feldiagnos. Strukturerat omhändertagande av klagomål och tillbud är laboratoriets motsvarande säkerhetsarbete.
Kopplingar
Relaterat: Överdiagnostik, Screening, Falskt positiv, Falskt negativ, Felkällor, Diagnos, Positivt prediktivt värde