Diagnostisk sensitivitet

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Metodens känslighet att diagnostisera en specifik sjukdom hos individer som har sjukdomen. Diagnostisk sensitivitet anger sannolikheten för ett positivt resultat med den diagnostiska metoden hos dem som har sjukdomen.

Mekanism

• Beräkning: antal individer med sjukdom som har positivt testresultat (sant positiva) dividerat med totalantalet individer med sjukdom.
  • SP / (SP + FN)
• Beräkningen görs kolumnvis i fyrfältstabellen — nämnaren är antalet sjuka, en grupp som definierats i förväg. Sensitiviteten är därför i princip oberoende av prevalensen.
• Den enda gruppen som “kostar” sensitivitet är de falskt negativa, dvs. de missade fallen.
• Sensitiviteten är alltid knuten till en vald beslutsgräns: sänks gränsen ökar sensitiviteten men specificiteten faller.
• Sensitivitet och specificitet går in i likelihood-kvoterna: LR+ = sensitivitet / (1 − specificitet), LR− = (1 − sensitivitet) / specificitet.

Klinisk relevans & Diagnostik

Hög sensitivitet krävs när det är kostsamt att missa sjukdomen — därför prioriteras hög sensitivitet i första steget vid screening, varefter de positiva följs upp med ett mer specifikt test. Ett idealiskt screeninginstrument för ohälsosam alkoholkonsumtion ska identifiera dem med tillståndet (hög sensitivitet) och exkludera dem utan (hög specificitet). Hög sensitivitet säger dock ingenting i sig om hur ett positivt svar ska tolkas — det avgörs av PV+ och därmed av prevalensen.

Tenta-fokus

Diagnostisk sensitivitet = andelen sjuka som fångas. Analytisk sensitivitet = metodens detektionsgräns, alltså hur lite den kan mäta. Klassisk förväxling på tentan.

Kopplingar

Relaterat: Diagnostisk specificitet, Sensitivitet, Falskt negativ, Sant positiv, Fyrfältstabell, Likelihood-kvot, Analytisk sensitivitet