Diagnosteori

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Läran om hur diagnostiska test värderas och används — hur ett testresultat ska omsättas i en förändrad sannolikhet för sjukdom. Innehållet i kapitlet om laboratorieprocessen är en central del av kursens TBL-moment “Diagnosteori”.

Mekanism

• Alla beräkningar utgår från en fyrfältstabell med sant positiva, falskt positiva, sant negativa och falskt negativa, och förutsätter en given vald beslutsgräns.
• Kolumnvis (utifrån sjukdomsstatus) beräknas sensitivitet = SP/(SP+FN) och specificitet = SN/(SN+FP); dessa är i princip oberoende av prevalensen.
• Radvis (utifrån testresultatet) beräknas PV+ = SP/(SP+FP) och PV− = SN/(SN+FN); dessa är starkt prevalensberoende.
• Likelihood-kvoten knyter ihop det hela: LR+ = sensitivitet/(1 − specificitet) och LR− = (1 − sensitivitet)/specificitet, och kan användas direkt på den enskilda patienten via förtestsannolikhet × LR = eftertestsannolikhet.
• Kvoten LR+/LR− kallas diagnostiskt odds ratio och sammanfattar metodens diagnostiska prestanda i ett tal.

Klinisk relevans & Diagnostik

Diagnosteorin förklarar varför samma test uppför sig olika i olika sammanhang, och är därför grunden för all rimlighetsbedömning av analyssvar. Den ligger också bakom screeningens problematik: i en lågprevalent population blir de flesta positiva utfall falskt positiva. Teorin används i systematisk metodutvärdering — SBU sammanställer diagnostiska och prognostiska data i systematiska litteraturöversikter där LR blivit ett allt vanligare mått.

Tenta-fokus

Sensitivitet och Specificitet beräknas kolumnvis och är prevalensoberoende; prediktionsvärdena beräknas radvis och är prevalensberoende. Detta är kärnan i hela TBL-momentet.

Kopplingar

Relaterat: Fyrfältstabell, Diagnostisk sensitivitet, Diagnostisk specificitet, Prediktionsvärde, Likelihood-kvot, Prevalens, Diagnostisk prestanda