Eftertestsannolikhet

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Sannolikheten för att patienten har sjukdomen efter att testresultatet är känt. Eftertestsannolikheten fås genom att förtestsannolikheten kombineras med testets likelihood-kvot: förtestsannolikhet × LR ger eftertestsannolikhet.

Mekanism

• Ett positivt svar räknas med LR+ = sensitivitet / (1 − specificitet), ett negativt svar med LR− = (1 − sensitivitet) / specificitet.
• Formellt sker multiplikationen på oddsskalan: förtestodds × LR = eftertestodds, som sedan räknas om till sannolikhet.
• Storleken på LR+ anger i vilken grad ett positivt utfall ökar sannolikheten; LR− anger i vilken grad ett negativt utfall minskar den. LR+ >10 och LR− <0,1 innebär hög grad av påverkan, LR = 1 ingen påverkan alls.
• Eftertestsannolikheten är därmed inte en egenskap hos testet ensamt utan en produkt av testet och patientens sammanhang.
• Vid ett positivt utfall i en oselekterad population motsvarar eftertestsannolikheten det positiva prediktiva värdet.

Klinisk relevans & Diagnostik

Resonemanget förklarar varför samma analys kan vara värdefull på akutmottagningen och närmast värdelös vid screening: en låg förtestsannolikhet ger en låg eftertestsannolikhet även vid positivt svar. Det är också grunden för att stegvis utreda — varje test uppdaterar sannolikheten, och nästa tests förtestsannolikhet är föregående tests eftertestsannolikhet. Ett test med LR+ nära 1 tillför ingenting, hur bra sensitiviteten än låter.

Kopplingar

Relaterat: Förtestsannolikhet, Likelihood-kvot, Odds, Positivt prediktivt värde, Prevalens, Diagnostisk prestanda