Infart
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen
Vad är det?
En infart är en redan liggande kärlkateter — perifer venkateter, central venkateter eller artärnål — som i vissa situationer används för provtagning i stället för ny venpunktion. Blodprov tas som regel genom venpunktion, i undantagsfall som kapillärprov eller från infart.
Mekanism
- Katetern innehåller residualvätska: infusionslösning, spädningsvätska eller antikoagulantia som heparin. Om denna inte kasseras först blandas den med provet.
- Följden blir utspädda värden för de flesta analyter och samtidigt kraftigt förhöjda värden för det som infunderas — t.ex. Glukos vid pågående glukosdropp eller kalium vid kaliuminfusion.
- Sug och turbulens i en smal kateter ger dessutom ökad risk för Hemolys, vilket i sin tur falskt höjer kalium och stör flera analyser genom interferens.
- Heparinkontamination kan omöjliggöra tolkning av koagulationsprover.
- Därför ska infarten spolas och en kasseringsvolym dras innan provet tas, och provtagningen dokumenteras.
Klinisk relevans & Diagnostik
Prov taget ur infart är en klassisk preanalytisk felkälla hos inneliggande patienter och ska anges som kommentar på svaret. Ett oväntat lågt Hb, ett orimligt högt glukos eller ett isolerat högt kalium hos en patient med dropp ska alltid väcka misstanke om infartsprov och tas om perifert innan behandling inleds.
Tenta-fokus
Kommentaren “provet taget ur infart” är en del av svaret, inte en detalj — den missas lätt när läkaren vidimerar en lång svarslista snabbt.
Kopplingar
Relaterat: Venprovtagning, Kapillärprovtagning, Blodprov, Hemolys, Spädning, Preanalys, Laboratoriekommentar, Felkällor