CuraKI

Klinisk Kemi

MDBI · Moment 1 · Avsnitt 03

Klinisk kemi är kursens laboratoriemedicinska ryggrad – från provtagningsrörets kork till det tolkade svaret i journalen. Här finns hela kurspärmen: laboratorieprocessen och diagnosteorin, hematologin med blodstatus och benmärg, koagulation, endokrinologi, njure och urin, plasmaproteiner, lever och pankreas samt diabetes, lipider och hjärtmarkörer.

Ctrl K
Laboratoriets roll i vården
01 Laboratorieprocessen Preanalys, analys och postanalys. Kvalitetskontroll, kalibrering och ackreditering. Referensintervall, eget normalområde och beslutsgräns. Sensitivitet, specificitet och screening. 02 Blodstatus och hematologiska analyser Hb, EPK, EVF, TPK och LPK. Beräkning av blodkroppskonstanterna MCV, MCH och MCHC samt manuella analysmetoder.
Hematologi
03 Blodcellsutveckling och B-celler Hematopoesen i benmärgen, stamceller och cytokiner, mognadsstegen samt morfologisk identifiering av blodkroppar i perifert blod. 04 Anemier och leukemier Anemiindelning efter MCV, järnstatus, B12 och folat, hemolysmarkörer och erytrocytmorfologi. WHO-klassifikation och labbild vid AML, ALL, KML och KLL. 05 Koagulation och hemostas Primär och sekundär hemostas, koagulationskaskaden och fibrinolysen. PK(INR), APTT, fibrinogen och D-dimer. Blödningsrubbningar, trombofili och antikoagulantia.
Organdiagnostik
06 Endokrinologi – hormondiagnostik Hypofys–målorganaxlarna och nivådiagnostik. Tyreoideaprover, kortisol och binjurebark, kalcium och PTH samt preanalytiska fallgropar vid hormonanalyser. 07 Analysverksamhet inom primärvården Patientnära analyser och deras kvalitetskrav. CRP jämfört med sänkningsreaktion samt F-Hb och dess roll i kolorektal cancerscreening. 08 Njurmarkörer och urindiagnostik Kreatinin, cystatin C och eGFR-formlernas begränsningar. Urinsticka fält för fält, urinsediment, albuminuri och proteinmönster i urin. 09 Proteiner, inflammation och M-komponent Plasmaproteinernas funktioner, akutfasreaktionens tidsförlopp och proteinelektroforesens fem fraktioner. M-komponent, myelom, fria lätta kedjor och immunfixation. 10 Leverfunktion, pankreas och klinisk enzymologi Varför enzymer läcker och vad de speglar. ALAT, ASAT, ALP, GT och bilirubin. Hepatocellulär kontra kolestatisk bild, ikterusutredning samt amylas, lipas och pankreaselastas. 11 Diabetes, lipidrubbningar och hjärtmarkörer Diagnoskriterier för diabetes, glukosbelastning, HbA1c och C-peptid. Lipoproteinomsättning och beslutsgränser. Troponin, CK-MB och myoglobin med tidsförlopp samt natriuretiska peptider.

Tenta-fokus

Diagnosteorin i Laboratorieprocessen är inte en inledande formalitet utan examineras i TBL-momentet Diagnosteori. Skillnaden mellan Referensintervall, patientens eget normalområde och Beslutsgräns är den enskilt vanligaste frågan – ett värde inom referensintervallet kan vara kraftigt patologiskt för individen.

Klinisk pärla

De flesta fel i laboratoriekedjan uppstår i den preanalytiska fasen – fel rör, fel fyllnadsgrad, Hemolys, för lång transporttid eller icke-fastande patient. När ett svar inte stämmer med den kliniska bilden är den första frågan alltid hur provet togs och hanterades, inte om instrumentet mätte fel.

Kurs: MDBI

11 items under this folder.

Graph View