Symtom
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen
Vad är det?
Symtom är patientens subjektiva upplevelse av sjukdom — det som berättas i anamnesen, till skillnad från de objektiva fynd som noteras i status. Symtomen är utgångspunkten för hela laboratorieprocessen: patienten söker med symtom, och läkaren gör en remiss.
Mekanism
- Symtom uppstår när en sjukdomsprocess påverkar organfunktion eller ger inflammatorisk respons; ospecifika symtom som trötthet, feber eller smärta kan komma från vitt skilda tillstånd.
- Symtombilden bestämmer vilken frågeställning som formuleras och därmed vilka analyter som beställs; utan frågeställning saknar analyssvaret tolkningsram.
- Symtomen sätter förtestsannolikheten för sjukdomen. Eftersom prediktionsvärdena är starkt beroende av prevalensen i den undersökta gruppen, blir ett positivt test mycket mer trovärdigt hos en symtomatisk patient än hos en asymtomatisk.
- Detta skiljer vanlig diagnostik från screening, där individerna undersöks utan att nödvändigtvis uppvisa några tecken på tillståndet och initiativet kommer från samhället i stället för från patienten.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Riktad screening utgår ändå från symtom: den riktas mot grupper som uppvisar symtom som ofta uppträder vid till exempel alkoholmissbruk, vilket höjer prevalensen och därmed PV+.
- Symtom utan laboratoriemässig avvikelse utesluter inte sjukdom — referensintervallet omfattar 95 % av de subjektivt friska och patientens eget normalområde är alltid snävare, så en betydande förändring kan rymmas innanför gränserna.
- Avvikande värde utan symtom hos en i övrigt frisk person ska först och främst granskas för preanalytiska felkällor innan utredning startas.
Kopplingar
Relaterat: Anamnes, Status, Diagnostik, Screening, Förtestsannolikhet, Remiss, Diagnos