Azidmethemoglobin

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser

Vad är det?

Det stabila, färgade slutkomplex som bildas när methemoglobin reagerar med azidjoner. Azidmethemoglobin är mätprodukten i Hemo-Cue-metoden för bestämning av B-Hb och har ett väldefinierat absorptionsmaximum som gör kvantifiering med fotometri möjlig.

Mekanism

Reaktionskedjan i Hemo-Cue-kyvetten sker i tre steg:

• Natriumdesoxycholat hemolyserar erytrocyterna så att hemoglobinet frigörs i lösning.
• Natriumnitrit oxiderar hemjärnet från tvåvärt till trevärt, dvs. hemoglobin överförs till methemoglobin.
• Natriumazid binder till det trevärda järnet och bildar azidmethemoglobin.
• Reagenset innehåller dessutom natriumfluorescin som hjälper blodet att fylla kyvetten jämnt.
• Absorbansen avläses vid 565 nm (färgkomplexet) och 880 nm (turbiditetskorrektion).

Klinisk relevans & Diagnostik

Poängen med att gå omvägen via ett derivat är att allt hemoglobin — oavsett om det förelåg som oxihemoglobin, deoxihemoglobin, methemoglobin eller karboxihemoglobin — omvandlas till en enda kemisk form, så att svaret blir totalhemoglobin och inte beror på patientens syresättning. Metoden används i patientnära analys på vårdcentral och akutmottagning. Grumligt prov, t.ex. uttalad lipemi, skulle utan tvåvåglängdsmätningen ge falskt högt Hb; ofullständigt fylld eller luftbubbelförsedd kyvett ger falskt lågt värde.

Kopplingar

Relaterat: Methemoglobin, Natriumazid, Natriumnitrit, Natriumdesoxykolat, Hemoglobin, Absorbans, Fotometri, Turbiditet