Kronisk sjukdom
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier
Vad är det?
Samlingsbegrepp för långdragna sjukdomstillstånd — framför allt infektion, inflammation och malignitet — som i kompendiets etiologiska schema anges som orsak till absolut anemi med minskad erytrocytproduktion. Den anemi som uppstår kallas anemi sekundär till kronisk sjukdom och är troligtvis den vanligaste anemiformen.
Mekanism
- Anemin uppstår genom en kombination av mekanismer, inte en enda:
- Minskad erytropoes i benmärgen.
- Minskat erytropoetin och minskat svar på erytropoetin.
- Minskad järntillgång från depåerna — järnet hålls kvar i makrofagerna (funktionell järnbrist).
- Lätt förkortad erytrocytöverlevnad.
- Mild ökning av plasmavolymen (utspädningskomponent).
- Drivande är den inflammatoriska aktiveringen med cytokiner och akutfasproteiner; ferritin stiger som akutfasprotein medan transferrin sjunker.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Anemin är vanligen mild, erytrocyterna normocytära och normokroma, ibland lätt mikrocytära och hypokroma.
- Till skillnad från järnbristanemi är järndepåerna välfyllda — järnet frigörs bara inte.
- Basutredning: blodstatus, P-Järn, P-Transferrin, P-Transferrinmättnad, S-Ferritin, B-LPK, B-SR, S-Kreatinin. Dessa fångar de två vanligaste anemiformerna: järnbristanemi och anemi sekundär till kronisk sjukdom.
- Vid inflammatorisk reaktion är P-Järn och S-TIBC sänkta medan S-Ferritin är förhöjt — motsatt mönster mot okomplicerad järnbrist.
Klinisk pärla
Anemi vid kronisk sjukdom = “järn finns, men är inlåst”. Ferritin normalt/högt, S-Järn lågt, transferrin lågt — till skillnad från järnbristens höga transferrin.
Kopplingar
Relaterat: Sekundär anemi, Funktionell järnbrist, Inflammation, Malignitet, Ferritin, Transferrin, Anemi