Absolut anemi

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Absolut anemi definieras enligt WHO som minskning av den totala erytrocytmassa som är normal för en viss individ under ideala förhållanden. Begreppet ställs mot relativ anemi, där erytrocytmassan är normal men plasmavolymen ökad så att Hb blir utspätt.

Mekanism

Absolut anemi uppstår genom tre principiellt olika mekanismer, som ofta förekommer i kombination:

• Minskad erytrocytproduktion: brist på järn, vitamin B12 eller folsyra; njurinsufficiens med erytropoetinbrist; benmärgsinsufficiens av läkemedel, alkohol eller infiltration (leukemi, myelom, metastaser, myelofibros); endokrina sjukdomar; kronisk sjukdom.
• Blodförlust: akut eller kronisk (kontinuerlig eller intermittent).
• Ökad hemolys: intraerytrocytära genetiska defekter (hereditär sfärocytos, G6PD-brist), extraerytrocytära orsaker (immunhemolys, infektioner, hjärtklaffproteser) samt abnorm hemoglobinsyntes (thalassemi, HbS).

Klinisk relevans & Diagnostik

Praktiskt används WHO:s Hb-gränser som substitut för direkt mätning av erytrocytmassan: 130 g/L för män, 120 g/L för icke-gravida kvinnor och 110 g/L vid graviditet; för barn gäller särskilda referensvärden. Distinktionen absolut/relativ är viktig eftersom en ren utspädning inte ska utredas som produktions- eller destruktionsrubbning. Anemi är aldrig en slutdiagnos — orsaken ska alltid fastställas, och det rör sig ofta om kombinationer av mekanismer.

Kopplingar

Relaterat: Relativ anemi, Anemi, Erytrocytmassa, Plasmavolym, Hemoglobin, Hemolys, Blödningsanemi, Järnbristanemi