Hepatom

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent

Vad är det?

Hepatom (hepatocellulär cancer, HCC) är primär malign tumör utgången från hepatocyterna. Den är den klassiska indikationen för tumörmarkören S-AFP (alfafetoprotein) och uppstår nästan alltid i en redan skadad lever.

Mekanism

• Kronisk leverskada med upprepad hepatocytdöd och regeneration ökar mutationsfrekvensen; cirros är den enskilt starkaste riskfaktorn.
• Vanligaste bakomliggande orsaker: kronisk virushepatit B och C, alkoholorsakad leversjukdom, fettlever och Hemokromatos.
• Tumörcellerna återfår ett fetalt genuttryck och börjar producera alfafetoprotein — samma protein som fostrets lever bildar — vilket ger den mätbara serumstegringen.
• Tumören växer ofta invasivt i portagrenar och kan förvärra portal hypertension och Ascites.

Klinisk relevans & Diagnostik

• S-AFP: 70 kDa glykoprotein med 4 % kolhydrat, sensitivitet 60–90 % och specificitet 60–100 %. Positivt i 70–90 % vid levertumörer.
• AFP stiger även vid testistumörer — men inte vid seminom eller choriocarcinom — samt vid teratom och gulsäckstumör.
• AFP är den enda av tumörmarkörerna i kompendiets tabell som anges som starkt användbar både för utredning och för uppföljning; övriga markörer är främst uppföljningsverktyg.
• Måttligt förhöjt AFP ses även vid regeneration i cirroslever och vid aktiv hepatit — ett enstaka lätt förhöjt värde är alltså inte diagnostiskt; trenden är viktigare än nivån.
• Utredning kompletteras med Ultraljud, DT eller MR med kontrastfasförlopp. Patienter med cirros följs med regelbunden ultraljudskontroll.

Klinisk pärla

Tumörmarkörer används i princip aldrig för screening av asymtomatiska patienter. Undantaget som bekräftar regeln är riktad övervakning av cirrospatienter, där prevalensen av hepatom är hög nog att göra testet meningsfullt.

Kopplingar

Relaterat: Lever, Levercirros, Virushepatit, Malignitet, Leversjukdom, Hemokromatos, Testikelcancer, Tumör