Gris
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Grisen (Sus scrofa domesticus) är i infektionsmedicinskt sammanhang en central reservoar och mellanvärd för flera humanpatogena mikrober och parasiter.
- Relevant både som livsmedelskälla (Livsmedelsburen infektion), som yrkesmässig exponering och som del i Zoonosepidemiologi.
- Grisen har också stor betydelse för uppkomsten av nya Influensastammar och som källa till Antibiotikaresistens.
Zoonoser med gris som reservoar
- Yersinia enterocolitica — grisens tonsiller är huvudreservoar. Ger enterit och pseudoappendicit; växer vid kylskåpstemperatur.
- Hepatit E-virus genotyp 3 — endemisk i svenska grisbesättningar och hos vildsvin. Överförs via otillräckligt tillagat fläskkött, särskilt lever och råkorv. Ger akut Hepatit; kan bli kronisk vid Immunsuppression.
- Salmonella — grisar kan vara asymtomatiska bärare (Sverige har mycket låg prevalens tack vare salmonellaprogrammet).
- Streptococcus suis — yrkesrelaterad; ger Bakteriell meningit och Sepsis hos slaktare och grisuppfödare, med Sensorineural hörselnedsättning som typisk sequele.
- Erysipelothrix rhusiopathiae — ger Erysipeloid (yrkesdermatos hos slaktare).
- Brucella suis — brucellos (ej i Sverige).
Parasitologi — gris som mellanvärd
- Taenia solium (fläskbandmask) — människan är slutvärd vid förtäring av cystikerker i fläskkött. Vid förtäring av ägg blir människan i stället mellanvärd → Cysticerkos och Neurocysticerkos, en ledande orsak till förvärvad Epilepsi globalt.
- Trichinella spiralis — Trikinos via rått eller otillräckligt tillagat fläsk-/vildsvinskött. Ger periorbitalt ödem, myalgi och kraftig Eosinofili. Svenska slaktkroppar trikinkontrolleras.
- Toxoplasma gondii — vävnadscystor i griskött (katten är dock slutvärd).
- Balantidium coli — enda humanpatogena ciliaten, grisen är huvudreservoar.
Influensa och pandemipotential
- Grisens luftvägsepitel uttrycker receptorer med både alfa-2,3- och alfa-2,6-bundna sialinsyror — vilket gör att både fågel- och humaninfluensavirus kan infektera samma cell.
- Grisen fungerar därför som “mixing vessel” där Reassortering av segmenterat Influensa-A-genom kan ske.
- Influensa A H1N1 2009 (svininfluensan) uppstod genom reassortering mellan gris-, fågel- och humanstammar.
Antibiotikaresistens
- Grisproduktion har historiskt varit en betydande drivkraft för Antibiotikaresistens via profylaktisk och tillväxtbefrämjande antibiotikaanvändning.
- LA-MRSA CC398 (livestock-associated MRSA) är kopplad till grisuppfödning; kolonisation hos djurskötare.
- Plasmidburen Kolistinresistens (mcr-1) upptäcktes först i kinesisk grisproduktion — se Plasmid.
- Sverige förbjöd antibiotika som tillväxtbefrämjare 1986, långt före EU (2006).
Xenotransplantation
- Grisorgan är den ledande kandidaten för Xenotransplantation på grund av storlek och fysiologisk likhet.
- Immunologiskt hinder: hyperakut avstötning mot Alfa-gal-epitopen — löses med genmodifiering (CRISPR).
- Smittrisk: endogena retrovirus (PERV) — inaktiveras genetiskt.
- Grisen är också källa till Heparin och biologiska hjärtklaffar.
Tenta-fokus
Grisen är mellanvärd för Taenia solium och Trichinella spiralis, reservoar för Yersinia enterocolitica och Hepatit E-virus genotyp 3, samt “mixing vessel” för Influensa-reassortering. Kunna dessa fyra roller.
Klinisk pärla
Vid oklar Transaminasstegring hos en patient utan riskfaktorer för Hepatit B-virus/Hepatit C-virus — fråga om konsumtion av råkorv eller vildsvinskött och testa för Hepatit E-virus. HEV genotyp 3 är en underdiagnostiserad orsak till akut hepatit i Sverige.
Kopplingar
- Zoonos — övergripande begrepp
- Livsmedelsburen infektion — vanligaste smittvägen
- Taenia solium — bandmask med gris som mellanvärd
- Hepatit E-virus — svensk livsmedelsburen hepatit
- Influensa — reassorteringsvärd
- Plasmid — resistensspridning från djurproduktion