Hepatit E

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Akut virushepatit orsakad av hepatit E-virus (HEV), ett litet icke-höljeförsett RNA-virus i familjen Hepeviridae.
  • Globalt den vanligaste orsaken till akut viral hepatit.
  • Anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Mikrobiologi

  • Enkelsträngat RNA-virus med positiv polaritet, ikosaedral kapsid.
  • Fyra humanpatogena genotyper:
    • Genotyp 1 och 2: enbart humana, vattenburna epidemier i Asien, Afrika och Centralamerika.
    • Genotyp 3 och 4: zoonotiska, reservoar i gris och vildsvin — dominerar i Europa och Sverige.

Smittvägar

  • Fekal-oral smitta via förorenat dricksvatten (genotyp 1 och 2) — stora utbrott i flyktingläger och vid översvämningar.
  • Zoonotisk smitta via otillräckligt tillagat fläskkött, vildsvinskött, lever och skaldjur (genotyp 3 och 4).
  • Blodtransfusion och organtransplantation i sällsynta fall.
  • Vertikal smitta förekommer och ger hög neonatal mortalitet.
  • Inkubationstid 2–9 veckor, i medeltal cirka 40 dagar.

Patogenes

  • Viruset replikerar i hepatocyter; leverskadan är huvudsakligen immunmedierad via cytotoxiska T-celler.
  • Utsöndras i galla och avföring, störst virusmängd i slutet av inkubationstiden och tidigt i sjukdomsförloppet.
  • Hos immunsupprimerade (särskilt organtransplanterade) kan genotyp 3 ge kronisk infektion med snabb fibrosutveckling.

Symtom

  • Majoriteten är asymtomatiska, särskilt barn.
  • Prodrom med trötthet, illamående, aptitlöshet, feber och myalgi/artralgi.
  • Ikterisk fas: ikterus, mörk urin, ljus avföring, klåda, ömhet under höger arcus.
  • Kraftigt förhöjda transaminaser (ALAT ofta > 1000 U/L) och stigande bilirubin.
  • Självläkande på 4–6 veckor i typfallet.
  • Extrahepatiska manifestationer: Guillain-Barrés syndrom, neuralgisk amyotrofi, glomerulonefrit, pankreatit.

Riskgrupper och prognos

  • Mortalitet 0,5–3 % hos i övrigt friska.
  • Graviditet, särskilt tredje trimestern med genotyp 1: fulminant leversvikt med mortalitet 20–25 % — det viktigaste faktafyndet vid hepatit E.
  • Patienter med underliggande kronisk leversjukdom: risk för akut-på-kronisk leversvikt.
  • Immunsupprimerade: risk för kronisk hepatit E med levercirros inom några år.

Diagnostik

  • Anti-HEV IgM talar för aktuell infektion; anti-HEV IgG för genomgången.
  • HEV-RNA (PCR) i serum eller avföring är säkraste testet, särskilt hos immunsupprimerade där serologin kan svikta.
  • Uteslut Hepatit A, Hepatit B, CMV, EBV och läkemedelsutlöst leverskada.

Behandling

  • Akut infektion hos immunkompetenta: enbart symtomatisk behandling, undvik levertoxiska läkemedel och alkohol.
  • Kronisk infektion: sänk immunsuppressionen i första hand; ribavirin i 3 månader vid utebliven clearance.
  • Fulminant leversvikt kan kräva levertransplantation.
  • Inget godkänt vaccin i Sverige (ett rekombinant vaccin finns registrerat i Kina).

Prevention

  • Koka dricksvatten och undvik is och oskalade råvaror i endemiska områden.
  • Genomstek fläsk- och vildsvinskött; undvik rå lever och råa skaldjur.
  • Gravida bör avrådas från resa till pågående utbrottsområden.

Klinisk pärla

Hos en svensk patient med akut hepatit utan resa utomlands är hepatit E genotyp 3 en betydligt vanligare orsak än man tror — fråga om vildsvinskött, rå fläsklever och korv.

Tenta-fokus

Hepatit E i tredje trimestern av graviditet har mortalitet upp till 25 %. Kronisk hepatit E finns bara hos immunsupprimerade och orsakas av genotyp 3.

Kopplingar