HBeAg
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Hepatit B e-antigen — ett lösligt, utsöndrat protein från Hepatit B-virus (HBV) som fungerar som markör för hög virusreplikation och hög smittsamhet.
- Kodas av precore/core-regionen: precore-proteinet klyvs proteolytiskt och secerneras, till skillnad från HBcAg som stannar i hepatocyten och bygger nukleokapsiden.
- HBeAg och HBcAg delar aminosyrasekvens och är korsreaktiva på T-cellsnivå.
Funktion i patogenesen
- HBeAg är inte nödvändigt för virusreplikation — HBV kan replikera utan det.
- Fungerar som tolerogen: passerar Placenta och inducerar tolerans hos fostret, vilket förklarar den mycket höga risken för Kronisk hepatit B (över 90 %) vid perinatal smitta från en HBeAg-positiv mor.
- Modulerar Th1-svaret och dämpar cytotoxiskt T-cellsangrepp mot infekterade hepatocyter.
Tolkning av serologiska mönster
- HBsAg + HBeAg + höga HBV-DNA = aktiv replikation, hög smittsamhet.
- HBeAg-serokonversion: HBeAg försvinner och Anti-HBe uppträder — markerar övergång till lägre replikation, ofta med en transaminasstegring (“flare”) strax innan.
- HBeAg-negativ kronisk hepatit B: Precore-mutation (G1896A) eller Basal core promoter-mutation gör att viruset inte kan producera HBeAg trots fortsatt hög replikation. Vanligt i medelhavsområdet och Asien. Ger fluktuerande ALAT och HBV-DNA och betydande risk för Levercirros — HBeAg-negativitet betyder alltså inte alltid låg smittsamhet.
- Anti-HBe positiv med lågt HBV-DNA och normalt ALAT = inaktivt bärarskap.
Faser av kronisk HBV-infektion
- HBeAg-positiv kronisk infektion (tidigare “immuntolerant”): mycket högt HBV-DNA, normalt ALAT, minimal Fibros.
- HBeAg-positiv kronisk hepatit: förhöjt ALAT, aktiv leverskada, pågående Immunclearance.
- HBeAg-negativ kronisk infektion (inaktivt bärarskap): anti-HBe+, HBV-DNA < 2000 IU/ml, normalt ALAT.
- HBeAg-negativ kronisk hepatit: precore-mutant, fluktuerande ALAT och HBV-DNA.
Klinisk användning
- Screening av gravida: HBsAg-positiv mor testas för HBeAg och HBV-DNA för att bedöma risken för Vertikal smitta.
- Vid hög virusmängd ges Tenofovir i tredje trimestern utöver Hepatit B-vaccin och HBIG till barnet vid födseln.
- HBeAg-serokonversion är ett behandlingsmål vid antiviral terapi med Peginterferon eller nukleos(t)idanaloger.
- Uppföljning: HBeAg, anti-HBe, HBV-DNA, ALAT och Elastografi var 3–12 månad beroende på fas.
Klinisk pärla
Ett HBeAg-negativt provsvar får aldrig tolkas som “ofarligt” utan att HBV-DNA kontrolleras — precore-mutanter är HBeAg-negativa men kan ha miljontals IU/ml och progredierande leverskada.
Tenta-fokus
Kunna hela serologipanelen: HBsAg = pågående infektion; Anti-HBs = immunitet (vaccin eller utläkt); Anti-HBc IgM = akut, IgG = genomgången/kronisk; HBeAg = hög replikation och hög smittsamhet; anti-HBe = lägre replikation. Isolerat anti-HBc kan betyda ockult HBV eller utläkt infektion med avtagande anti-HBs.
Kopplingar
- Hepatit B-virus — viruset antigenet kommer från
- Vertikal smitta — HBeAg-status styr risken
- Levercirros — konsekvens av kronisk aktiv infektion
- Faeces — kontrast: HBV sprids blodburet/sexuellt, inte fekal-oralt som Hepatit A-virus