Coxsackievirus

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Grupp av enterovirus inom familjen Picornaviridae, uppkallade efter staden Coxsackie i New York.
  • Delas i grupp A (cirka 23 serotyper) och grupp B (6 serotyper) utifrån patogenicitet i nyfödda möss.
  • Orsakar allt från banala förkylningar till livshotande myokardit och neonatal sepsis.

Mikrobiologi

  • Litet, icke-höljeförsett enkelsträngat RNA-virus med positiv polaritet, ikosaedral kapsid.
  • Avsaknad av hölje gör viruset motståndskraftigt mot magsyra, galla, uttorkning, alkohol och detergenter — förklarar fekal-oral spridning och att handsprit har dålig effekt.
  • Receptorer: CAR (coxsackie-adenovirus receptor) för grupp B, DAF/CD55 samt ICAM-1 för vissa A-serotyper.

Smittvägar och epidemiologi

  • Fekal-oral smitta dominerar; även droppsmitta och kontakt med blåsvätska.
  • Toppar sensommar och tidig höst i tempererat klimat.
  • Inkubationstid 3–6 dagar.
  • Utsöndras i avföring i flera veckor efter symtomfrihet.

Kliniska bilder — grupp A

  • Handsjuka/höftlossjuka (hand-fot-mun-sjuka): coxsackie A16 och enterovirus 71. Feber, blåsor i munslemhinnan samt på handflator, fotsulor och stjärt. Oftast barn under 5 år.
  • Herpangina: coxsackie A; smärtsamma vesikler och ulcerationer på mjuka gommen och främre gombågarna, hög feber, sväljsvårigheter.
  • Akut hemorragisk konjunktivit (coxsackie A24).
  • Enterovirus 71 kan ge allvarlig encefalit och rombencefalit hos barn, framför allt i Sydostasien.

Kliniska bilder — grupp B

  • Myokardit och perikardit — coxsackie B är den klassiskt vanligaste virusorsaken. Bröstsmärta, arytmi, hjärtsvikt, förhöjt troponin. Kan leda till dilaterad kardiomyopati.
  • Bornholmssjuka (epidemisk pleurodyni, “djävulsgrepp”): plötslig, mycket intensiv, hugglik smärta i bröstkorg eller övre buk som förvärras vid andning, med feber. Självläkande på cirka en vecka.
  • Aseptisk meningit — enterovirus är den vanligaste orsaken till viral meningit.
  • Neonatal disseminerad infektion: sepsisliknande bild med myokardit, hepatit och encefalit — hög mortalitet.
  • Diskuterad koppling till diabetes mellitus typ 1 genom betacellsangrepp och molekylär mimikry.

Diagnostik

  • PCR är metoden — från svalgsekret, avföring, blåsvätska eller likvor.
  • Enterovirus-PCR i likvor vid aseptisk meningit ger snabb diagnos och kan förkorta vårdtid och antibiotikabruk.
  • Serologi har begränsat värde pga korsreaktivitet mellan serotyper.
  • Likvor vid aseptisk meningit: mononukleär pleocytos, normalt glukos, lätt förhöjt protein.
  • Vid myokardit: EKG, troponin, ekokardiografi, MR hjärta; endomyokardiell biopsi i utvalda fall.

Behandling

  • Ingen specifik antiviral behandling finns i klinisk rutin.
  • Symtomatisk: analgetika, antipyretika, vätska; smärtlindring vid herpangina så barnet kan dricka.
  • Myokardit: understödjande hjärtsviktsbehandling, arytmiövervakning, undvik fysisk ansträngning i minst 3–6 månader. NSAID bör undvikas i akut fas.
  • Immunglobulin övervägs vid neonatal disseminerad infektion och hos agammaglobulinemipatienter.
  • Prevention: handhygien, undvik delade handdukar; alkoholbaserad handdesinfektion är otillräcklig — tvätta med tvål och vatten.

Klinisk pärla

Alkoholbaserad handsprit biter dåligt på icke-höljeförsedda virus som coxsackie och norovirus — vid utbrott på förskola eller vårdavdelning gäller tvål och vatten.

Tenta-fokus

Coxsackie A = hand-fot-mun-sjuka och herpangina (ovanifrån och ned i munnen: främre gombågar). Coxsackie B = myokardit och Bornholmssjuka. Enterovirus är vanligaste orsaken till aseptisk meningit.

Kopplingar