MAVS

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Mitochondrial Antiviral-Signaling protein (även kallat IPS-1, VISA eller Cardif) — ett adaptorprotein förankrat i det yttre Mitokondrie-membranet.
  • Nav i det Medfödda immunförsvaret: kopplar cytosolisk detektion av viralt RNA till produktion av Typ I-interferon.

Signalvägen

  • Cytosoliska RIG-I-liknande receptorer (RLR) känner igen viralt RNA:
  • RIG-I binder kort dsRNA med 5’-trifosfat (t.ex. Influensavirus, Hepatit C-virus, Rabiesvirus).
  • MDA5 binder långt dsRNA (t.ex. Picornavirus, Coronavirus).
  • Efter ligandbindning exponeras receptorernas CARD-domäner, som via homotypisk CARD–CARD-interaktion binder MAVS.
  • MAVS prionliknande aggregering på mitokondriens yta bildar långa funktionella filament — en självförstärkande signal.
  • Aggregerat MAVS rekryterar TRAF3 och TRAF6 → aktiverar TBK1/IKKε → fosforylerar IRF3 och IRF7 → dimerisering och kärntranslokation → transkription av IFN-beta.
  • Parallellt aktiveras NF-kB via IKK-komplexet → proinflammatoriska cytokiner (IL-6, TNF-alfa).
  • Utsöndrat interferon binder IFNAR autokrint/parakrint → JAK-STAT → hundratals Interferonstimulerade gener (ISG) som MxA, OAS/RNas L och PKR → antiviralt tillstånd.

Varför mitokondrien?

  • Placeringen i mitokondriens yttermembran länkar antiviralt försvar till cellens metabolism och Apoptos-maskineri.
  • MAVS finns även på peroxisomer (snabb, interferonoberoende ISG-induktion) och på mitokondrieassocierade ER-membran (MAM).
  • Mitokondriellt membranpotential krävs för effektiv signalering — förklarar kopplingen mellan mitokondriell dysfunktion och nedsatt antiviralt svar.

Viral antagonism (BV6-fokus)

  • Hepatit C-virus: NS3/4A-proteaset klyver MAVS från mitokondriemembranet → blockerad interferonproduktion. En huvudmekanism bakom kronisk infektion och en av anledningarna till att Kvasispecies kan persistera.
  • Hepatit A-virus: 3ABC-proteaset klyver MAVS.
  • Coxsackievirus B3: 3Cpro klyver MAVS.
  • SARS-CoV-2: ORF9b och ORF10 hämmar MAVS-signalering.
  • Influensavirus NS1 hämmar RIG-I uppströms.
  • Dessa exempel visar konvergent evolution — MAVS är så centralt att många orelaterade virus har utvecklat sätt att slå ut det.

Klinisk relevans

  • Genetiska defekter i RLR–MAVS–IRF3-axeln ger ökad känslighet för svår virusinfektion (t.ex. svår Influensa, Herpesencefalit vid närbesläktade defekter).
  • Överaktivering kopplas till Autoimmunitet med interferonsignatur, t.ex. SLE och Singleton-Merten syndrom (gain-of-function i RIG-I/MDA5).

Klinisk pärla

Att Hepatit C-virusets NS3/4A klyver MAVS förklarar både virusets förmåga att bli kroniskt och varför just NS3/4A blev ett av de första framgångsrika måltavlorna för Direktverkande antivirala medel (proteashämmare som slutar på -previr).

Tenta-fokus

Håll isär de tre stora sensorsystemen: TLR (membranbundna, endosom/cellyta, adaptor MyD88/TRIF), RIG-I-liknande receptorer (cytosoliskt RNA, adaptor MAVS) och cGAS-STING (cytosoliskt DNA, adaptor STING på ER). Alla konvergerar mot IRF3 och NF-kB.

Kopplingar

  • RIG-I — uppströms sensor
  • Typ I-interferon — slutprodukten av signalvägen
  • Hepatit C — klassiskt exempel på viral MAVS-antagonism
  • IRF3 — nedströms transkriptionsfaktor
  • cGAS-STING — motsvarande system för cytosoliskt DNA