Kardiomyopati
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer
Vad är det?
Samlingsnamn för sjukdomar i hjärtmuskeln där myokardiet är strukturellt och funktionellt avvikande utan att detta förklaras av kranskärlssjukdom, klaffel eller hypertoni. Kardiomyopati är en av de vanligaste orsakerna till förhöjda hjärtmarkörer utan akut hjärtinfarkt.
Mekanism
- Dilaterad form: kammardilatation med nedsatt systolisk funktion och sjunkande Ejektionsfraktion.
- Hypertrofisk form: förtjockad kammarvägg med försämrad fyllnad, dvs. Diastolisk dysfunktion; överlappar med Vänsterkammarhypertrofi.
- Restriktiv form: styv kammare med fyllnadshinder trots ofta bevarad EF.
- Gemensamt för formerna är pågående myocytskada och fibros, vilket ger ett kontinuerligt läckage av Troponin T och Troponin I från hjärtmuskelcellerna.
- Ökad väggstress och fyllnadstryck stimulerar frisättning av BNP och NT-proBNP från kamrarna.
Klinisk relevans & Diagnostik
Kardiomyopati listas i kompendiet bland de tillstånd där cTnT/cTnI kan vara förhöjda utan infarkt — troponinstegringen speglar Myokardskada, inte nödvändigtvis Myokardischemi. Skillnaden avgörs av förloppet: infarktdiagnos kräver stigande eller sjunkande värden med förändring > 50 % mellan prov tagna med ≥ 3 timmars intervall, medan kardiomyopati oftare ger ett stabilt förhöjt värde. Kardiomyopati är också en av de faktorer utöver Hjärtsvikt som höjer BNP/NT-proBNP och därmed sänker analysens positiva prediktiva värde. Diagnosen ställs med Ekokardiografi, EKG och bilddiagnostik, inte med laboratorieanalyser.
Klinisk pärla
Kopplingar
Relaterat: Hjärtsvikt, Myokardskada, Vänsterkammarhypertrofi, Troponin T, NT-proBNP, Myokardit, Takotsubo