Dengue

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Febersjukdom orsakad av denguevirus, ett Flavivirus med enkelsträngat RNA av positiv polaritet.
• Fyra serotyper: DENV-1 till DENV-4. Genomgången infektion ger livslång immunitet mot den serotyp man haft men bara några månaders korsimmunitet mot de övriga.
• Sprids av myggan Aedes aegypti (och Aedes albopictus) — en dagbitande stadsmygga som förökar sig i små vattensamlingar kring bostäder. Det gör dengue till en urban sjukdom, till skillnad från Malaria.
• Världens snabbast växande vektorburna virussjukdom; ca 400 miljoner infektioner per år. Vanligaste orsaken till feber hos hemvändande resenärer från Sydostasien efter malaria.

Varför är det viktigt / Mekanism

• Antikroppsberoende förstärkning (ADE) är dengues centrala patofysiologiska särdrag och skälet att en andra infektion med en annan serotyp är farligare än den första:
  • Antikroppar från den första infektionen binder det nya viruset men neutraliserar det inte (fel serotyp).
  • Immunkomplexet binder istället till Fc-receptorer på Makrofager och Monocyter → viruset smugglas in i just de celler det replikerar bäst i.
  • Resultat: högre virusmängd, kraftigare Cytokinstorm och svårare sjukdom.
• Kaskaden med TNF-alfa, IL-6 och viralt NS1-protein skadar endotelets glykokalyx → plasmaläckage.
• Samtidigt uppstår Trombocytopeni (benmärgshämning + immunmedierad destruktion) och Koagulopati.
• Samma ADE-mekanism förklarar varför vaccination kan vara farlig för den som aldrig haft dengue: vaccinet efterliknar en första infektion, och nästa naturliga infektion blir då en “andra” infektion.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Febril fas (dag 1–3): plötslig hög feber, svår huvudvärk, retroorbital smärta, uttalad muskel- och ledvärk (“breakbone fever”), makulopapulöst utslag.
• Kritisk fas (dag 4–6): börjar när febern går ned. Detta är den avgörande kliniska poängen — patienten ser bättre ut men försämras. Plasmaläckage ger stigande Hematokrit, fallande Trombocyter, buksmärta, kräkningar, pleuravätska, ascites och i värsta fall dengue-chock.
• Återhämtningsfas (dag 7–10): vätskan resorberas — nu är risken istället övervätskning och lungödem.
• Varningstecken som kräver inläggning: buksmärta, ihållande kräkningar, slemhinneblödning, letargi, leverförstoring, samtidig hematokritstegring och trombocytfall.
• Diagnostik: NS1-antigen och PCR under de första ~5 dygnen, därefter IgM-serologi. Ta alltid samtidigt malariautstryk — det är den diagnos man inte får missa.
• Behandling är enbart understödjande: noggrann vätskebalans. Ge inte NSAID eller ASA — blödningsrisken vid trombocytopeni. Paracetamol gäller.

Klinisk pärla

Att febern sjunker vid dengue är inget lugnande besked utan startskottet för den farliga fasen. Följ hematokrit och trombocyter dagligen dag 4–6 hos den som varit i endemiskt område.

Tenta-fokus

ADE är förklaringen till att den andra denguinfektionen med annan serotyp ger svår sjukdom, och till att dengvaxia bara ges till seropositiva individer. Samma princip förklarar DC-SIGN-medierat virusupptag och är ett återkommande tema i virologin.

Kopplingar

Relaterat: Flavivirus, Antikroppsberoende förstärkning, Kapillärläckage, Aedes aegypti, Malaria, Trombocytopeni