Impregnerade myggnät

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Vektorkontroll / primärprevention (global hälsa)
Förkortning	ITN / LLIN (long-lasting insecticidal net)
Aktiv substans	Pyretroider — permetrin, deltametrin, alfa-cypermetrin
Målvektor	Anopheles-myggan, som sticker nattetid
Effekt	Ca 50 % färre Malariafall, ca 20 % lägre barnadödlighet
Livslängd	LLIN: 3 år / ca 20 tvättar

Vad är det?

• Impregnerade myggnät är sängnät behandlade med insekticid, i praktiken alltid en pyretroid.
• LLIN har insekticiden inbakad i fibern eller bunden i ett hartslager och behöver inte impregneras om — till skillnad från äldre ITN som krävde ombehandling var 6–12 månader.
• Den enskilt mest kostnadseffektiva interventionen mot Malaria; enligt WHO stod näten för omkring 68 % av de malariafall som förhindrades 2000–2015.

Verkningsprincip

• Fysisk barriär — hindrar mekaniskt myggan från att nå den sovande.
• Kemisk effekt — pyretroider binder till myggans spänningskänsliga Natriumkanaler och håller dem öppna → repetitiv depolarisation, förlamning och död.
• Excito-repellens — myggan irriteras och lämnar rummet innan den sticker.
• Massdödande gemenskapseffekt — vid > 80 % täckning minskar den vuxna myggpopulationens medellivslängd så mycket att sporozoiterna inte hinner mogna (sporogonin tar 10–14 dagar). Detta ger skydd även åt dem som inte sover under nät — en klassisk flockeffekt.
• Kritisk förutsättning: Anopheles gambiae och A. funestus är endofaga och nattaktiva (biter främst 22–04) — därför fungerar just sängnät.

Effekt i siffror

Utfall	Effekt av ITN/LLIN
Okomplicerad Malaria hos barn	−50 % incidens
Svår malaria	−45 %
All-orsaksmortalitet, barn < 5 år	−17 till −20 % (ca 5,5 räddade liv per 1 000 barn/år)
Antal nät för att rädda 1 barnliv/år	ca 100–200
Kostnad per nät	ca 2–3 USD, ca 20–30 USD per DALY

Praktisk användning

• Nätet ska vara helt och intryckt under madrassen; hål > 2 cm minskar skyddet påtagligt.
• Tvättas skonsamt i kallt vatten, torkas i skugga (UV bryter ned pyretroiden).
• Gravida och barn < 5 år prioriteras vid distribution eftersom de har lägst immunitet och högst mortalitet.
• Kompletterande metoder: IRS (indoor residual spraying), larvicidbehandling, Intermittent preventiv behandling med Sulfadoxin-pyrimetamin i graviditet, samt RTS,S- och R21-vaccin.

Problem och begränsningar

• Pyretroidresistens — nu utbredd i Afrika söder om Sahara. Två huvudmekanismer: kdr-mutation i natriumkanalen (målsitesresistens) och uppreglerade metaboliska enzym (Cytokrom P450, esteraser).
• Motmedel: PBO-nät (piperonylbutoxid hämmar P450-enzymen) och dubbelverkande nät med klorfenapyr eller pyriproxifen.
• Beteendemässig resistens — vektorer skiftar mot att bita tidigare på kvällen och utomhus (exofagi), vilket nätet inte skyddar mot.
• Låg användningsgrad — värme, upplevd besvärlighet, och att näten används till fiske eller som skydd för grödor.

Andra sjukdomar

• Skyddar även mot Lymfatisk filariasis (Culex, Anopheles) och delvis mot Leishmaniasis (sandmyggor).
• Skyddar dåligt mot Dengue, Chikungunya och Zika eftersom Aedes aegypti biter dagtid — där krävs istället kläder, repellent och eliminering av vattensamlingar.

Klinisk pärla

Vid reseråd: sängnät skyddar mot nattbitande vektorer (Malaria), medan dagbitande Aedes (Dengue, Zika) kräver DEET-repellent och heltäckande kläder dagtid. Fråga alltid när på dygnet myggan som sprider den aktuella sjukdomen är aktiv.

Tenta-fokus

Kunna förklara gemenskapseffekten: näten dödar myggor, inte bara avskräcker dem, vilket sänker vektorpopulationens medellivslängd under de 10–14 dagar sporogonin kräver. Kunna nämna Pyretroidresistens med kdr-mutation respektive metabolisk P450-resistens, samt PBO-nät som motåtgärd.

Kopplingar

• Malaria — den huvudsakliga målsjukdomen
• Plasmodium falciparum — den farligaste arten
• Pyretroider — insekticidklassen på näten
• Pyretroidresistens — det stora hotet mot metoden
• Vektorburna sjukdomar — övergripande begrepp
• Japansk encefalit — annan vektorburen sjukdom där nät har begränsad effekt