Kromogent substrat

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas

Vad är det?

Syntetisk peptid kopplad till en färgad markörgrupp, som används som konstgjort substrat i enzymatiska koagulationsanalyser. När det aktuella proteaset spjälkar peptiden frigörs kromoforen och lösningen färgas — färgutvecklingen mäts som absorbansändring och är ett mått på enzymaktiviteten.

Mekanism

• Substratet konstrueras med en aminosyrasekvens som efterliknar enzymets naturliga klyvningsställe, vilket ger hög specificitet.
• Vid spjälkningen frisätts vanligen p-nitroanilin, som absorberar ljus vid 405 nm; hastigheten i absorbansändringen mäts med fotometri.
• P-Antitrombin: provet tillsätts heparin och ett överskott av trombin. Trombin som inte bundits av patientens antitrombin får spjälka det kromogena substratet. Absorbansändringen blir därför omvänt proportionell mot aktiviteten av AT III i provet.
• P-Protein C: protein C aktiveras först med ett ormgift, varefter det katalyserar hydrolysen av ett kromogent substrat. Här är absorbansändringen direkt proportionell mot protein C-aktiviteten.
• Samma princip används i anti-FXa-analysen för monitorering av lågmolekylärt heparin.

Klinisk relevans & Diagnostik

Kromogena metoder mäter funktionell aktivitet, inte proteinmängd, och fångar därför även dysfunktionella varianter som ett immunkemiskt test skulle missa. De ersätter koagulationstid som mätprincip och är lättare att automatisera. Analyserna är centrala i trombosutredning: sänkt antitrombin ses vid hereditär antitrombinbrist, Nefrotiskt syndrom (förlust via urinen), levercirros och förbrukning vid DIC. Felkälla: eftersom absorbansen mäts fotometriskt kan kraftig lipemi, hemolys eller ikterus i provet störa mätningen.

Kopplingar

Relaterat: Antitrombin, Protein C, Absorbans, Fotometri, Anti-FXa, Proteaser, Trombin