Legius syndrom
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2
Vad är det?
- Autosomalt dominant tillstånd orsakat av mutation i SPRED1 (15q14), som ger Café-au-lait-fläckar och ibland axillära/inguinala fräknar — men utan tumörbenägenheten vid NF1.
- Kallas även NF1-like syndrome; beskrivet 2007.
Mekanism
- SPRED1 är en negativ regulator av RAS-MAPK-signalering: den rekryterar Neurofibromin (NF1-genprodukten) till plasmamembranet, där neurofibromin fungerar som GTPas-aktiverande protein för RAS.
- Förlorad SPRED1 → mindre membranrekryterat neurofibromin → ökad RAS-GTP → ökad MAPK-signalering.
- Legius syndrom hör därmed till RASopatierna tillsammans med NF1, Noonans syndrom, LEOPARD-syndrom, Costellos syndrom och Kardiofaciokutant syndrom.
Tenta-fokus
Legius är mekanistiskt en mildare störning i samma väg som NF1 — inte en helt annan sjukdom. Det förklarar den överlappande hudbilden (café-au-lait och fräknar uppstår tidigt och är dosberoende) men frånvaron av tumörer: NF1-förlust i en Schwanncell ger fullständig neurofibrominbortfall lokalt via andra träffen, medan SPRED1-förlust bara dämpar rekryteringen och lämnar neurofibromin delvis funktionellt. Ett bra exempel på att graden av vägaktivering avgör fenotypens allvar.
Klinisk bild
- Multipla café-au-lait-fläckar, ofta ≥6, debut i tidig barndom.
- Axillär och inguinal fräknighet (Crowe’s sign) hos en del.
- Makrocefali och lindriga inlärningssvårigheter/ADHD förekommer.
- Saknas: Neurofibrom, Plexiforma neurofibrom, Lisch-noduli, Optikusgliom, Skelettdysplasi, malign perifer nervskidetumör.
Skillnad mot NF1
| NF1 | Legius | |
|---|---|---|
| Gen | NF1 (17q11.2) | SPRED1 (15q14) |
| Café-au-lait | Ja | Ja |
| Fräknar | Ja | Ofta |
| Neurofibrom | Ja | Nej |
| Lisch-noduli | Ja | Nej |
| Optikusgliom | Ja (15 %) | Nej |
| Malignitetsrisk | Klart förhöjd | Ej förhöjd |
| Uppföljning | Livslång, strukturerad | Ingen tumörövervakning |
Klinisk pärla
Ungefär 2–5 % av barn som uppfyller NF1:s kliniska kriterier har i själva verket Legius syndrom — och de barnen uppfyller kriterierna just för att kriterierna bygger på hudfynd som debuterar först. Genetisk testning ändrar därför inte bara namnet: den lyfter bort ett livslångt tumörövervakningsprogram, en betydande oro hos familjen och en felaktig ärftlighetsrådgivning. Detta är ett av de tydligaste exemplen på att molekylär diagnos har direkt konsekvens även när ingen behandling finns.
Handläggning
- Genetisk testning bör övervägas hos barn med enbart pigmentfynd och negativ familjeanamnes på tumörer, särskilt när övriga NF1-kriterier uteblir efter några års uppföljning.
- Vid bekräftad SPRED1-mutation: ingen tumörsurveillance, men uppföljning av utveckling och inlärning.
- Genetisk vägledning till familjen — 50 % risk för barn, men med väsentligt bättre prognos än NF1.
Tenta-fokus
Diagnostisk fallgrop: café-au-lait-fläckar ensamma räcker inte för NF1-diagnos. Differentialdiagnoserna är Legius syndrom, McCune-Albrights syndrom (unilaterala, “coast of Maine”-kant, Fibrös dysplasi, Pubertas praecox), CMMRD (mycket allvarlig, tidiga maligniteter) och Ataxia telangiectasia. Att skilja dessa åt handlar om fläckarnas kant, distribution och vad som saknas i övrigt.
Kopplingar
Relaterat: Neurofibromatos typ 1, RAS-MAPK-signalering, SPRED1, RASopatier, Café-au-lait-fläckar