Rotavirus

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Virus · RNA-virus · segmenterat dsRNA (11 segment) · naket kapsid

Snabbfakta

FältVärde
AgenstypVirus
FamiljReoviridae (Sedoreovirinae)
GenomSegmenterat dsRNA, 11 segment, ca 18,5 kb totalt
Baltimore-gruppGrupp III (dsRNA)
HöljeSaknas — naket, trippelskaligt kapsid
MorfologiIkosaedral, ca 75 nm, hjulliknande i elektronmikroskop (latin rota = hjul)
ReservoarMänniska (grupp A humana stammar); djurstammar finns
SmittvägFekal-oral smitta, även via förorenade ytor och händer
Inkubationstid1–3 dygn
R₀Ca 4–7 i ovaccinerade populationer
SerotyperKlassificeras efter G-typ (VP7) och P-typ (VP4); G1P[8] historiskt vanligast
MålorganTunntarm — mogna enterocyter på villusspetsarna
AnmälningspliktigNej i Sverige (men utbrott på vårdavdelning ska hanteras som Vårdrelaterad infektion)

Vad är agenset?

  • Rotavirus är ett naket dsRNA-virus i familjen Reoviridae och den globalt dominerande orsaken till svår Gastroenterit hos små barn.
  • Genomet består av elva separata dubbelsträngade RNA-segment, vart och ett kodande för ett protein. Segmenteringen gör att Reassortment kan ske när två stammar infekterar samma cell — samma princip som hos Influensavirus, men här mellan djur- och humanstammar.
  • Viruspartikeln har tre kapsidskal: ett inre kärnskal (VP2) som omsluter genomet och det virusegna RNA-beroende RNA-polymeraset (VP1), ett mellanskal (VP6) som definierar grupp A–I, och ett yttre skal av VP7 och VP4.
  • Eftersom viruset saknar hölje är det mycket motståndskraftigt i miljön och okänsligt för alkoholbaserad handdesinfektion — tvål och vatten krävs.

Epidemiologi

  • Före vaccinationsprogrammen orsakade rotavirus globalt ca 500 000 dödsfall per år hos barn under fem år, nästan alla i låginkomstländer där rehydrering inte finns tillgänglig.
  • Praktiskt taget alla barn infekteras minst en gång före femårsåldern, oavsett hygienstandard — vilket visar att smittan inte kan brytas enbart med sanitet.
  • I tempererat klimat ses en tydlig vintertopp (januari–april i Sverige). I tropiskt klimat är säsongsvariationen svagare.
  • Sverige införde rotavirusvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 2019. Vårdtillfällen för rotavirusgastroenterit hos småbarn har därefter minskat kraftigt.
  • Första infektionen är den svåraste. Efterföljande infektioner blir successivt lindrigare — immuniteten är partiell men skyddar mot svår sjukdom.

Smittvägar och smittsamhet

  • Överföring sker fekalt-oralt, direkt mellan personer eller via förorenade händer, leksaker och ytor.
  • Infektionsdosen är extremt låg — under 100 viruspartiklar räcker, medan ett gram avföring från ett sjukt barn kan innehålla 10¹⁰–10¹² partiklar.
  • Viruset överlever dagar till veckor på torra ytor och tål vanliga rengöringsmedel; klorbaserade medel krävs för säker ytdesinfektion.
  • Utsöndring börjar före symtomdebut och pågår ca en vecka efter tillfrisknande; immunsupprimerade kan utsöndra i månader.
  • Detta är en klassisk orsak till utbrott på förskola och barnavdelning.

Var och hur infekterar den? Tropism och patogenes

  • Viruset når tunntarmen och infekterar selektivt de mogna enterocyterna på villusspetsarna — de celler som utför absorption och bär disackaridaserna.
  • VP4 klyvs av Trypsin i tarmlumen till VP5* och VP8*, vilket aktiverar partikeln. Att viruset kräver tarmens egna proteaser för att bli infektiöst är i sig en tropismförklaring.
  • Patogenesen har tre samverkande komponenter:
    • Malabsorption — förstörda villusceller ger förlorad absorptionsyta och sekundär Laktasbrist, vilket ger osmotisk diarré som kan kvarstå veckor efter infektionen.
    • Sekretorisk komponent — det virusegna NSP4 fungerar som ett enterotoxin, det första virala enterotoxin som beskrivits. Det höjer intracellulärt Kalcium och driver kloridsekretion.
    • Enterisk nervstimulering — NSP4 och Serotonin från enterokromaffina celler aktiverar Enteriska nervsystemet, vilket ökar motorik och sekretion och utlöser kräkningar via Vagusnerven.
  • Kombinationen förklarar varför diarrén är kraftigare och mer vattnig än vid de flesta andra virala gastroenteriter.

Virulensfaktorer

  • NSP4 — viralt enterotoxin, höjer intracellulärt kalcium, utlöser sekretorisk diarré.
  • NSP1 — bryter ned IRF3 och andra interferonregulatoriska faktorer och blockerar därmed Typ I-interferon-svaret.
  • Trippelkapsiden — skyddar mot magsyra och galla och möjliggör passage genom ventrikeln.
  • Segmenterat genom — möjliggör Reassortment och därmed snabb antigen förändring.
  • Extrem miljöstabilitet — naket kapsid tål uttorkning, alkohol och pH-variation.

Symtom och klinisk bild

  • Debut med kräkningar som ofta föregår diarrén med några timmar till ett dygn.
  • Därefter riklig vattnig diarré utan blod eller slem, upp till 10–20 avföringar per dygn, i 3–8 dygn.
  • Feber hos ungefär en tredjedel, ofta 38–39 °C.
  • Den viktiga komplikationen är Dehydrering med Metabol acidos och Hypokalemi; hos små barn kan cirkulationssvikt utvecklas på timmar.
  • Efterföljande sekundär laktosintolerans i några veckor är vanlig och missförstås ofta som recidiv.
  • Ovanligare: Feberkramper, förhöjda transaminaser, och i sällsynta fall systemisk spridning hos immundefekta.

Diagnostik

  • PCR på faeces är förstahandsmetod och ingår i de flesta gastroenterit-paneler.
  • Antigentest (ELISA eller snabbtest) på faeces används fortfarande och är snabbt men mindre känsligt.
  • Elektronmikroskopi har historiskt värde (hjulformen) men används inte kliniskt.
  • Kliniskt är det centrala inte agensbestämning utan bedömning av dehydreringsgrad — vikt, kapillär återfyllnad, hudturgor, medvetandegrad.

Behandling och profylax

  • Oral rehydreringslösning (ORS) är hörnstenen och den enskilt viktigaste livräddande åtgärden globalt. Glukos-natrium-kotransporten i tarmen fungerar även när viruset skadat villusspetsarna.
  • Intravenös vätska vid uttalad dehydrering, kräkningar som omöjliggör peroral tillförsel eller medvetandepåverkan.
  • Zink-substitution rekommenderas av WHO i låginkomstländer och förkortar diarréduration.
  • Antibiotika och motorikhämmare (Loperamid) har ingen plats hos små barn.
  • Vaccination med levande försvagat oralt vaccin (Rotarix, monovalent human stam; RotaTeq, pentavalent human-bovin reassortant) ges vid 6 veckors–8 månaders ålder. Effekten mot svår sjukdom är 85–98 % i höginkomstländer, lägre i låginkomstländer.
  • Vaccinen ger en liten men reell riskökning för Invagination, störst efter första dosen — därför den strikta övre åldersgränsen för vaccinationsstart.

Tenta-fokus

Rotavirus är ett naket dsRNA-virus med 11 segment — nakenheten förklarar varför handsprit inte fungerar och varför utbrott är svåra att bryta; segmenteringen förklarar reassortment. NSP4 är det första beskrivna virala enterotoxinet och gör att diarrén har både en malabsorptiv och en sekretorisk komponent. Jämför med Norovirus: också naket, också fekal-oralt, men noro drabbar alla åldrar och ger kortare förlopp.

Klinisk pärla

Ett barn som blir bättre men får kvarstående lös avföring i två till tre veckor efter en rotavirusinfektion har oftast sekundär laktasbrist efter förlorade villusspetsar — inte en ny infektion och inte behandlingssvikt. Villusenzymerna behöver tid att återkomma.

Kopplingar

Relaterat: Norovirus, Gastroenterit, Fekal-oral smitta, Dehydrering, Oral rehydrering, Invagination, Reassortment, Modul 4 - Mag- och tarminfektioner & antimikrobiell behandling