Fekal-oral smitta

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Smittämnen som utsöndras med avföring och tas upp via munnen — direkt via händer, eller indirekt via förorenat vatten, livsmedel eller föremål.
• De fyra klassiska överföringsvägarna kallas ibland “the four F:s”: fingers, food, fluids, flies — händer, mat, vatten och flugor.

Varför är det viktigt / Mekanism

• För att lyckas måste smittämnet klara två hinder:
  • Miljöns torka och temperatur — därför dominerar nakna virus utan hölje (Norovirus, Rotavirus, Poliovirus, HAV, enteriska adenovirus), sporer och parasitcystor/oocystor (giardia, kryptosporidier, amöba).
  • Magsyran — Shigella och norovirus har mycket låg infektionsdos (tiotal partiklar räcker), medan kolera och salmonella kräver betydligt högre dos och därför gynnas av syrahämmande behandling eller stor smittdos i mat.
• Låg infektionsdos innebär att smittan sprider sig person till person; hög infektionsdos innebär att den i regel kräver uppförökning i mat eller vatten.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Detta är den viktigaste smittvägen globalt sett för barnadödlighet i diarrésjukdom, och den som mest direkt påverkas av rent vatten och sanitet.
• Kliniskt styr det utbrottsutredningen: gemensam måltid talar för livsmedelsburen smitta med hög dos; spridning inom hushåll eller vårdavdelning talar för låg infektionsdos.
• Handsprit räcker inte mot norovirus, sporer och parasitcystor.

Klinisk pärla

Infektionsdosen förutsäger utbrottsmönstret. Shigella och norovirus ger avdelningsutbrott; salmonella och kolera ger måltids- och vattenrelaterade utbrott.

Tenta-fokus

Fekal-oralt smittande virus är nästan uteslutande nakna — det är höljets frånvaro som gör dem magsyre- och miljötåliga.

Kopplingar

Relaterat: Smittvägar, Norovirus, Rotavirus, Shigella, Giardia lamblia, Virion, Fomiter