Påssjuka (parotit)
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Systemisk infektion med parotitvirus (mumpsvirus), ett höljeförsett (−)ssRNA-virus i familjen Paramyxoviridae.
- Kliniskt kännetecknat av bilateral svullnad av öronspottkörtlarna (parotis).
Varför är det viktigt / Mekanism
- Smittar via droppsmitta och saliv. Replikerar först i luftvägsepitel och regionala lymfkörtlar, följt av viremi som sprider viruset till körtelvävnad och Centrala nervsystemet.
- Höljet bär HN-protein (hemagglutinin-neuraminidas, binder Sialinsyra) och F-protein (fusion).
- Inkubationstid 16–18 dagar. Smittsam från ungefär 2 dagar före till 5 dagar efter parotitsvullnaden.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Komplikationer som ska kunna räknas upp: Orkit (hos 20–30 % av postpubertala män, oftast ensidig; infertilitet är ovanligt), Aseptisk meningit (upp till 10 %, oftast benign), Pankreatit, Oophorit, Encefalit och sensorineural Hörselnedsättning (klassisk orsak till ensidig dövhet före vaccinationseran).
- Diagnostik: PCR från saliv eller urin, samt IgM-serologi. Serumamylas är förhöjt – från spottkörteln, inte nödvändigtvis pankreas.
- Ingen antiviral behandling; symtomatisk vård.
Tenta-fokus
Påssjuka ingår i MPR-vaccinet (mässling–påssjuka–röda hund), ett levande försvagat vaccin som ges vid 18 månader och 6–8 år i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Levande vaccin är kontraindicerat vid graviditet och grav immunsuppression. Mumpskomponenten har lägst effektivitet av de tre (~88 % efter två doser), vilket förklarar utbrott bland vaccinerade universitetsstudenter.
Klinisk pärla
Bilateral parotitsvullnad hos ovaccinerad ungdom är nästan patognomont. Differentialdiagnoser vid ensidig svullnad: bakteriell parotit (oftast Staphylococcus aureus hos dehydrerad äldre, med pus ur ductus Stensoni), spottsten och tumör.
Kopplingar
Relaterat: Paramyxoviridae, MPR-vaccin, Aseptisk meningit, Orkit, Mässling, Röda hund, Sialinsyra, Droppsmitta