Antroponos

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Antroponos är en infektionssjukdom där människan är den enda eller huvudsakliga reservoaren och smittan sker från människa till människa.
• Motsatsen till Zoonos, där reservoaren finns hos djur, och till Sapronos, där reservoaren är den livlösa miljön (jord, vatten).
• Begreppet är centralt inom Epidemiologi och avgörande för möjligheten till Eradikering.

Varför begreppet är viktigt

• Om reservoaren enbart finns hos människa kan sjukdomen i princip utrotas genom vaccination, behandling och smittspårning.
• Smittkoppor utrotades 1980 och Boskapspest 2011 — båda hade begränsade reservoarer.
• Pågående eradikeringsprogram: Polio, Dracunculiasis (guineamask), Yaws.
• Vid zoonoser är eradikering praktiskt taget omöjlig eftersom djurreservoaren kvarstår — t.ex. Rabies, Ebola, Salmonellos.
• Styr smittskyddsåtgärder: antroponoser kräver fokus på Isolering, Kontaktspårning, Vaccination och beteendeförändring, medan zoonoser kräver One Health-perspektiv med veterinär- och miljöinsatser.

Exempel på antroponoser

• Virus: Mässling, Röda hund, Påssjuka, Polio, Hepatit B, Hepatit C, HIV, Humant papillomvirus, Vattkoppor, Smittkoppor.
• Bakterier: Mycobacterium tuberculosis, Mycobacterium leprae (huvudsakligen; Bältdjur är en delvis reservoar), Neisseria gonorrhoeae, Treponema pallidum, Chlamydia trachomatis, Bordetella pertussis, Corynebacterium diphtheriae, Salmonella Typhi, Shigella, Vibrio cholerae (delvis miljöreservoar).
• Parasiter: Plasmodium falciparum (via Anopheles-vektor men med människan som enda reservoar), Enterobius vermicularis, Trichomonas vaginalis, Ascaris lumbricoides, Wuchereria bancrofti.
• Svamp: Trichophyton rubrum är antroponotisk, till skillnad från zoofila Microsporum canis.

Gränsdragningar och nyanser

• Vissa agens är både antroponotiska och zoonotiska beroende på art och geografi — Leishmania finns i både antroponotiska (Leishmania donovani i Indien) och zoonotiska (Leishmania infantum i Medelhavsområdet) former.
• Trypanosoma brucei gambiense är i huvudsak antroponotisk medan Trypanosoma brucei rhodesiense är zoonotisk med Vilt som reservoar — vilket förklarar det olika förloppet och kontrollstrategin.
• Vektorburen smitta utesluter inte antroponos: vektorn är transportmedel, inte reservoar.
• Asymtomatiska bärare (t.ex. Salmonella Typhi i gallblåsan, Neisseria meningitidis i nasofarynx) kan upprätthålla transmission utan sjuka fall.

Klinisk pärla

Vid utredning av en infektion — fråga alltid var reservoaren finns. Är svaret “människan” innebär det att Smittspårning och Partnerspårning är verkningsfulla, att Vaccination kan bryta smittkedjan och att indexfallet nästan alltid går att identifiera.

Tenta-fokus

Klassisk tentafråga: varför kunde Smittkoppor utrotas men inte Gula febern? Svaret är antroponos kontra zoonos — gula febern har en sylvatisk cykel i primater som ständigt kan reintroducera viruset. Samma logik förklarar varför Polio är utrotbart medan Rabies inte är det.

Kopplingar

• Zoonos — motsatsbegreppet med djurreservoar
• Reservoar — grundbegrepp i smittkedjan
• Eradikering — målet som antroponosstatus möjliggör
• Smittspårning — central åtgärd vid antroponoser
• One Health — strategin som krävs vid zoonoser
• Vektorburen smitta — vektor är inte samma sak som reservoar