Scharlakansfeber

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Scarlatina - faryngotonsillit orsakad av Streptococcus pyogenes (grupp A-streptokock) i kombination med ett karakteristiskt exantem.
• Utslaget beror inte på bakteriens spridning utan på ett toxin: streptokock pyrogent exotoxin typ A, B eller C - även kallat erytrogent toxin.
• Drabbar framför allt barn 5-15 år. Man kan få scharlakansfeber flera gånger, eftersom immuniteten är toxinspecifik och det finns flera toxintyper.

Varför är det viktigt / Mekanism

• Spe-toxinerna är superantigener: de binder MHC klass II och TCR:ns Vβ-kedja utanför den normala peptidgraven → aktiverar tusenfalt fler T-celler än ett vanligt antigen → kraftig frisättning av IL-1, IL-2, TNF-α och IFN-γ.
• Cytokinerna ger kapillärdilatation och ökad permeabilitet i huden → det finprickiga, sammanflytande utslaget, samt feber och allmänpåverkan.
• Toxingenerna bärs på bakteriofager - precis som hos difteri. Endast lysogeniserade stammar orsakar scharlakansfeber, vilket förklarar varför bara en minoritet av streptokocktonsilliterna gör det.
• Samma superantigenmekanism i högre dos och systemiskt ger streptokock-TSS - scharlakansfeber och TSS är alltså kvantitativa varianter av samma patofysiologi.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Utslaget: börjar på bålen 12-48 h efter halsontet, sprider sig perifert, är rött och sandpappersstruerat vid beröring. Förtätas i hudveck (Pastias linjer i armbågsvecken).
• Ansiktet: rodnat med periorak blekhet - en blek ring kring munnen som står i kontrast till de röda kinderna.
• Tungan: först vit beläggning med utstickande röda papiller (“vit jordgubbstunga”), efter några dagar avstöts beläggningen → “röd hallontunga”.
• Fjällning (deskvamation) av handflator och fotsulor efter 1-2 veckor - kommer när utslaget redan gått tillbaka och är ofta det som får föräldrarna att söka.
• Diagnostik: snabbtest (antigen) för grupp A-streptokock i svalgodlingsprov, kompletterat med odling vid negativt test hos barn. Kliniska poängsystem (Centor) styr provtagningen.
• Behandling: Fenoximetylpenicillin (penicillin V) i 10 dagar. Vid penicillinallergi klindamycin eller en cefalosporin.

Klinisk pärla

Skäl att behandla streptokocktonsillit är i praktiken symtomlindring och kortad smittsamhet - antibiotika förkortar förloppet med ungefär ett dygn. Men det historiskt viktiga skälet kvarstår: penicillin förebygger akut reumatisk feber, vilket är anledningen till att en 10-dagarskur och inte en kortare rekommenderas.

Tenta-fokus

Skilj de två poststreptokockkomplikationerna: Reumatisk feber (2-4 veckor efter faryngit, molekylär mimikry mellan M-protein och hjärtmyosin, förebyggs av antibiotika) och Poststreptokock glomerulonefrit (1-3 veckor efter faryngit eller hudinfektion, immunkomplexdeposition, förebyggs INTE av antibiotika). Skillnaden i förebyggbarhet är själva poängen.

Kopplingar

Relaterat: Streptococcus pyogenes, Superantigen, Exantem, Faryngotonsillit, Toxic shock syndrome, Reumatisk feber, Fenoximetylpenicillin, Lysogen konversion