M-protein
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Den viktigaste virulensfaktorn hos Streptococcus pyogenes (grupp A-streptokocker). Ett fibrillärt ytprotein förankrat i cellväggen, kodat av emm-genen.
- Har en coiled-coil-struktur som liknar tropomyosin och myosin — en likhet som får kliniska konsekvenser.
- Över 200 emm-typer finns; immunitet är typspecifik. Det är därför man kan få streptokockinfektion om och om igen och varför det inte finns något brett GAS-vaccin.
Varför är det viktigt / Mekanism
- Antifagocytärt: binder Faktor H och fibrinogen till bakterieytan → C3b bryts ned → ingen Opsonisering → Neutrofiler kan inte fagocytera. Klassisk Immunflykt.
- Adhesion till keratinocyter och epitel.
- Molekylär mimikry: antikroppar mot M-protein korsreagerar med hjärtmyosin, ledbrosk, hudkeratin och basalgangliernas antigen → Reumatisk feber.
- Vissa M-typer fungerar dessutom som Superantigen eller är kopplade till invasiv sjukdom (M1, M3) och till Nekrotiserande fasciit.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Reumatogena M-typer ger risk för Reumatisk feber efter Faryngotonsillit — och den risken elimineras av penicillinbehandling inom 9 dagar.
- Nefritogena M-typer ger Poststreptokockglomerulonefrit efter hals- eller hudinfektion — och den risken påverkas inte av antibiotika, eftersom skadan är immunkomplexmedierad och redan initierad.
- emm-typning används epidemiologiskt vid utbrott av invasiv GAS.
- Anti-DNas B och AST (antistreptolysin O) används för att retrospektivt påvisa genomgången streptokockinfektion vid misstänkt Reumatisk feber eller PSGN.
Klinisk pärla
Penicillin vid halsfluss förebygger Reumatisk feber men inte glomerulonefrit. Det är den enskilt mest testade konsekvensen av M-proteinets biologi.
Tenta-fokus
Mekanismen i detalj — hur fagocytosen blockeras
- M-proteinet binder dels Faktor H och fibrinogen (vilket bryter ned C3b och förhindrar Opsonisering), dels Fc-delen av IgG. Det senare “vänder om” antikroppen så att dess variabla, antigenbindande del inte kan binda korrekt till bakterien.
- Resultatet av båda mekanismerna är detsamma: Neutrofiler kan inte fagocytera bakterien.
- N-terminalen är hypervariabel, vilket gör att bakterien kan skifta M-proteinstruktur och undkomma redan uppbyggd immunitet. Det förklarar varför upprepade halsflussepisoder med grupp A-streptokocker är vanliga trots genomgången infektion.
Namnförväxling
M-protein hos Streptococcus pyogenes är en virulensfaktor och har ingenting med M-komponent att göra — det senare är ett monoklonalt immunglobulin vid Myelom och relaterade tillstånd. Samma bokstav, helt olika begrepp.
Kopplingar
Relaterat: Streptococcus pyogenes, Faktor H, Reumatisk feber, Scharlakansfeber, Nekrotiserande fasciit, Immunflykt