Entesit
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Inflammation i entesen — infästningen av sena, ligament eller kapsel i ben |
| Kardinalfynd | Palpationsömhet över infästningen, ofta hälsmärta |
| Sjukdomsgrupp | Spondylartrit — den mest karakteristiska manifestationen |
| Vanligaste lokal | Akillessenans fäste och plantarfascians fäste i calcaneus |
| Genetik | Stark koppling till HLA-B27 |
| Behandling | NSAID, lokal träning, TNF-hämmare eller IL-17-hämmare vid svikt |
Vad är det?
- Entesen är den specialiserade övergångszonen där sena, ligament, fascia eller ledkapsel förankras i benet.
- Fibrokartilaginösa enteser (t.ex. akillessenan) har fyra zoner: sena → ofrkalcificerad fibrobrosk → tidemark → kalcificerad fibrobrosk → ben. Denna gradvisa övergång fördelar mekanisk stress.
- Entesit är inflammation i denna struktur och är den patologiska signaturen för Spondylartrit, till skillnad från synovit som dominerar vid Reumatoid artrit.
Patofysiologi
- Konceptet “synovio-entesealt komplex”: entesen saknar egna blodkärl men är funktionellt kopplad till angränsande synovia och benmärg. Inflammation sprider sig därför mellan sena, ledhinna och benmärg.
- Mekanisk stress anses vara den initiala triggern. Mikroskador i entesen aktiverar lokala residenta immunceller.
- Nyckelceller är IL-23-responsiva γδ-T-celler och ILC3 som sitter i entesen och svarar på IL-23 med produktion av IL-17 och TNF, utan att antigen krävs. Detta förklarar varför IL-17- och IL-23-hämmare fungerar så väl.
- HLA-B27 bidrar via felveckning av tunga kedjan i ER, “unfolded protein response” och ökad IL-23-produktion, samt via bildning av homodimerer som stimulerar KIR3DL2-bärande Th17-celler.
- Kronisk inflammation leder till nybenbildning: entesofyter, syndesmofyter i kotpelaren och till slut ankylos. Detta är motsatsen till erosionerna vid RA — spondylartrit bygger ben, RA bryter ned ben.
Typiska lokalisationer
| Lokal | Klinisk yttring |
|---|---|
| Akillessenans fäste i calcaneus | Baksidig hälsmärta, morgonstelhet, svullnad |
| Plantarfascians fäste | Hälsporresmärta, värst vid första stegen på morgonen |
| Patellarsenan (övre och nedre polen) | Främre knäsmärta |
| Tuberositas tibiae | Nedre knäsmärta |
| Crista iliaca, spina iliaca, trochanter major | Höft- och bäckensmärta |
| Kostokondrala övergångar och manubriosternalleden | Bröstsmärta, minskad bröstkorgsexpansion |
| Epikondyler | Efterliknar tennis- och golfarmbåge |
- Daktylit (“korvfinger”) är en kombination av entesit i senskidorna, tenosynovit och artrit — starkt associerad med Psoriasisartrit.
Symtom
- Lokaliserad, distinkt ömhet över själva senfästet, inte i senans mitt.
- Inflammatorisk karaktär: morgonstelhet över 30 minuter, förbättring vid rörelse, försämring vid vila — motsatsen till mekanisk senskada.
- Nattlig smärta som väcker patienten under andra halvan av natten.
- Svullnad och värmeökning vid ytliga enteser.
Diagnostik
- Klinisk palpation enligt strukturerade index: MASES (13 punkter), SPARCC (16 punkter) och LEI (Leeds Enthesitis Index, 6 punkter).
- Ultraljud med doppler är förstahandsmetod vid bildgivande diagnostik: visar hypoekogenicitet, förtjockning över 4 mm i akillessenan, kalcifikationer, erosioner och power doppler-signal som tecken på aktiv inflammation.
- MR visar benmärgsödem i infästningsområdet (STIR-sekvens) och används särskilt för sacroiliakaleder och kotpelare.
- Slätröntgen visar bara sena förändringar: entesofyter, erosioner i calcaneus, “hälsporre”.
- Labb: CRP och SR ofta bara måttligt förhöjda eller normala. HLA-B27 stärker misstanken men är varken nödvändig eller tillräcklig — 8–10 % av friska svenskar är B27-positiva.
Differentialdiagnoser
| Tillstånd | Särskiljande drag |
|---|---|
| Mekanisk tendinopati | Belastningsutlöst, bättre av vila, ingen morgonstelhet |
| Fibromyalgi | Utbredd smärta, ömma punkter i muskelbukar, inte i senfästen |
| DISH (Forestiers sjukdom) | Flödande ossifikationer, ingen inflammation, äldre |
| Kinolonorsakad tendinopati | Anamnes på Ciprofloxacin, risk för senruptur |
| Kalkaneal stressfraktur | Punktömhet över ben, positiv skvätttest |
| Gikt och kalciumpyrofosfatsjukdom | Akut debut, kristaller |
Behandling
- NSAID i full antiinflammatorisk dos är förstahandsval och har ofta god effekt.
- Excentrisk träning, avlastning, hälkilar och fysioterapi vid akilles- och plantarengagemang.
- Lokal kortisoninjektion kan användas vid plantar fasciit men ska undvikas i akillessenan på grund av rupturrisk.
- Konventionella DMARD (Metotrexat, sulfasalazin) har dålig effekt på entesit — en viktig skillnad mot perifer artrit.
- Vid svikt: TNF-hämmare (adalimumab, etanercept, infliximab), IL-17-hämmare (sekukinumab, ixekizumab) eller IL-23-hämmare vid psoriasisartrit. JAK-hämmare (tofacitinib, upadacitinib) är ytterligare alternativ.
- Apremilast har måttlig effekt vid psoriasisartrit med entesit.
Klinisk pärla
Hälsmärta hos en ung person som är värst på morgonen och lindras av rörelse är entesit tills motsatsen bevisats — inte “hälsporre”. Fråga alltid om ryggsmärta, psoriasis, uveit, tarmbesvär och hereditet; det är så en spondylartritdiagnos ställs flera år tidigare än annars.
Tenta-fokus
Entesit är signaturen för Spondylartrit och skiljer den från Reumatoid artrit som ger synovit. Metotrexat fungerar inte på entesit — biologiska läkemedel riktade mot TNF eller IL-17 krävs vid terapisvikt.
Kopplingar
- Spondylartrit — sjukdomsgruppen entesit definierar
- Ankyloserande spondylit — den axiala formen
- Psoriasisartrit — vanlig orsak, ofta med daktylit
- HLA-B27 — genetisk riskfaktor
- IL-17 — central cytokin i patogenesen
- Reumatoid artrit — kontrasten med synovit och erosioner