Enures
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Ofrivillig urinavgång under sömn hos barn från 5 års ålder, minst en gång i månaden i minst tre månader.
- Kallas ofta nattväta eller sängvätning. Skiljs från urininkontinens dagtid, som utreds annorlunda.
- Indelning:
- Monosymtomatisk enures: enbart nattväta, inga dagsymtom.
- Icke-monosymtomatisk enures: samtidiga dagsymtom (trängningar, täta miktioner, läckage) — talar för blåsdysfunktion.
- Primär (aldrig varit torr) versus sekundär (torr period ≥6 månader innan återfall).
Epidemiologi
- Cirka 10 % av 7-åringar, 5 % av 10-åringar, 1–2 % av tonåringar. Vanligare hos pojkar.
- Spontan läkning ca 15 % per år — men tillståndet är långt ifrån harmlöst psykosocialt.
- Stark ärftlighet: ~70 % risk om båda föräldrarna haft enures.
Patofysiologi
- Tre samverkande mekanismer:
- Sekundär enures kan utlösas av psykosocial stress, urinvägsinfektion, förstoppning, diabetes mellitus, diabetes insipidus, obstruktiv sömnapné eller ADHD.
Diagnostik
- Anamnes: miktionsmönster dag och natt, vätskeintag, avföringsvanor (förstoppning är en mycket vanlig och behandlingsbar orsak), snarkning, psykosocialt.
- Miktionsdagbok och blöjvägning i 2 dygn — skiljer nattlig polyuri från liten blåskapacitet och styr behandlingsvalet.
- Status: buk, genitalia, rygg (hårtofs, sacral grop → spinal dysrafism), neurologisk bedömning av nedre extremiteter.
- Urinsticka för glukos, protein, nitrit och leukocyter; urinodling vid misstanke om UVI.
- Ultraljud njurar och urinvägar samt residualurin vid icke-monosymtomatisk bild eller behandlingssvikt.
Behandling
- Grundläggande: informera och avdramatisera, behandla förstoppning först, regelbundna toalettvanor, jämnt vätskeintag över dagen och lite på kvällen.
- Enureslarm: förstahandsval, botande effekt hos 60–80 %, verkar genom betingning och höjer väckningströskeln. Kräver 6–8 veckors uthållighet av hela familjen.
- Desmopressin (ADH-analog): förstahandsval vid nattlig polyuri och för snabb effekt (läger, övernattningar). Vätskerestriktion från 1 timme före till 8 timmar efter dosen — annars risk för hyponatremi och vattenintoxikation med kramper.
- Antikolinergika (oxybutynin, tolterodin) vid detrusoröveraktivitet och liten blåskapacitet.
- Imipramin används mycket sällan idag på grund av kardiotoxicitet vid överdos.
- Straff, väckning eller blöjrestriktion har ingen plats — de ökar bara skam och ångest.
Klinisk pärla
Behandla förstoppning först. En fylld rektum trycker mot urinblåsan, minskar funktionell kapacitet och utlöser detrusorkontraktioner — enbart laxering botar en betydande andel av barnen.
Tenta-fokus
Sekundär enures hos ett tidigare torrt barn kräver utredning: UVI, nydebuterad diabetes mellitus (polyuri, polydipsi, viktnedgång), förstoppning, obstruktiv sömnapné eller psykosocial belastning inklusive övergrepp. Kom också ihåg hyponatremirisken med desmopressin.
Kopplingar
- ADH — nattlig utsöndring central i patofysiologin
- Desmopressin — farmakologisk behandling
- Enureslarm — beteendebehandling med bäst botfrekvens
- Förstoppning — vanligaste behandlingsbara orsaken
- Urinvägsinfektion — differentialdiagnos vid sekundär enures
- Detrusoröveraktivitet — mekanism vid icke-monosymtomatisk form