Kramper
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Ofrivilliga, okontrollerade muskelsammandragningar, oftast som uttryck för abnorm synkron elektrisk urladdning i hjärnan.
- Begreppet används både om epileptiska anfall och om icke-epileptiska muskelkramper (t.ex. vadkramp, tetani).
- Ett krampanfall är ett symtom, inte en diagnos — orsaken måste alltid utredas.
Etiologi
- Infektiösa: bakteriell meningit, encefalit (särskilt Herpes simplex-virus), hjärnabscess, malaria (cerebral), neurocysticerkos, tetanus.
- Feberkramper hos barn 6 månader–5 år vid snabb feberstegring.
- Metabola: hypoglykemi, hyponatremi, hypokalcemi, hypomagnesemi, uremi, leversvikt.
- Strukturella: stroke, trauma, tumör, kärlmissbildning.
- Toxiska/farmakologiska: alkoholabstinens, intoxikation, höga doser betalaktamer (imipenem), tramadol.
- Idiopatisk epilepsi.
Patofysiologi
- Obalans mellan excitatorisk (glutamat) och inhibitorisk (GABA) neurotransmission.
- Hypersynkron urladdning i en neuronpopulation sprids fokalt eller generaliserat.
- Anfallet i sig ökar cerebralt syrgas- och glukosbehov kraftigt — långvarigt anfall ger neuronskada.
Symtom och anfallstyper
- Fokala anfall: bevarat eller nedsatt medvetande, motoriska ryckningar, automatismer, sensoriska eller autonoma symtom.
- Generaliserade tonisk-kloniska anfall: plötslig medvetandeförlust, tonisk fas med apné och cyanos, klonisk fas med rytmiska ryckningar.
- Tungbett (lateralt), urinavgång och postiktal konfusion talar starkt för epileptiskt anfall.
- Postiktal Todds pares kan misstolkas som stroke.
Status epilepticus
- Anfall längre än 5 minuter eller upprepade anfall utan återhämtning mellan.
- Livshotande — mortalitet 10–20 %, risk för permanent hjärnskada.
- Behandlas stegvis: bensodiazepin (diazepam/midazolam) → fosfenytoin, valproat eller levetiracetam → narkos med propofol/tiopental.
Diagnostik
- Anamnes från vittne är avgörande: debut, duration, förlopp, postiktalitet.
- Akut: p-glukos, elektrolyter, kalcium, CRP, blodstatus, leverprover, intoxikationsprover.
- DT hjärna akut vid förstagångsanfall, fokalneurologi eller trauma.
- Lumbalpunktion vid feber och krampanfall — misstänk meningit eller encefalit.
- EEG och MR hjärna i utredningsskedet.
Behandling
- Akut: fri luftväg, sidoläge, syrgas, skydda huvudet, glukos vid hypoglykemi.
- Behandla bakomliggande orsak — antibiotika vid meningit, aciklovir vid herpesencefalit.
- Antiepileptika vid upprepade oprovocerade anfall.
- Provocerat enstaka anfall (feber, hypoglykemi, abstinens) kräver oftast ingen långtidsbehandling.
Klinisk pärla
Feber plus krampanfall hos en vuxen är encefalit tills motsatsen är bevisad — sätt aciklovir direkt och vänta inte på PCR-svar för Herpes simplex-virus.
Tenta-fokus
Status epilepticus definieras numera som anfall > 5 minuter, inte 30. Kom ihåg imipenem och tramadol som läkemedelsutlösta krampframkallare, samt att meropenem sänker valproatnivån.