DT hjärna
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Datortomografi av hjärnan — snittbildsundersökning med roterande röntgenrör där attenuering av joniserande strålning mäts och rekonstrueras till tvärsnittsbilder.
- Akutneurologins arbetshäst tack vare snabbhet (undersökningen tar under en minut), tillgänglighet dygnet runt och möjlighet att undersöka instabila patienter.
Fysikalisk princip och tolkning
- Vävnadens densitet anges i Hounsfield-enheter (HU): luft cirka -1000, fett -100, vatten 0, vit substans 25–30, grå substans 35–40, färskt koagulerat blod 50–80, ben över 1000.
- Färsk blödning är HYPERDENS (vit) på grund av hemoglobinets proteininnehåll och blir successivt isodens efter ungefär en vecka, sedan hypodens.
- Ischemi är HYPODENS men syns ofta först efter 6–24 timmar.
Indikationer akut
- Skalltrauma med medvetandepåverkan, kräkning, fokalneurologi eller antikoagulantiabehandling.
- Misstänkt Stroke — primärt för att utesluta blödning inför Trombolys.
- Plötslig svår huvudvärk (åskknallshuvudvärk) vid misstänkt Subaraknoidalblödning.
- Nytillkommen fokalneurologi, Kramper eller oförklarad medvetandesänkning.
- Före Lumbalpunktion vid fokalneurologi, papillödem, kramper eller kraftigt sänkt medvetande — för att utesluta expansivitet med inklämningsrisk.
Typiska fynd
- Epiduralhematom: bikonvex (“linsformad”) hyperdensitet som inte korsar suturer, ofta arteria meningea media efter temporalt trauma.
- Subduralhematom: konkavt halvmåneformat, korsar suturer men inte medellinjen; hos äldre ofta kroniskt och hypodenst.
- Subaraknoidalblödning: hyperdenst blod i basala cisterner och sulci; känsligheten är över 95 procent första 6 timmarna men sjunker snabbt.
- Intracerebralt hematom, medellinjeöverskjutning, utplånade sulci och komprimerade ventriklar vid Hjärnödem.
- Hydrocefalus med vidgade temporalhorn.
Kontrast och kompletterande protokoll
- Jodkontrast laddar upp där Blod-hjärnbarriären är skadad: tumör, Hjärnabscess (ringuppladdning), metastaser.
- DT-angiografi: kärlocklusion inför trombektomi, aneurysm vid subaraknoidalblödning, dissektion.
- DT-perfusion: skiljer irreversibelt infarcerad kärna från räddningsbar penumbra vid sen fönstertid.
Begränsningar och risker
- Strålning: cirka 2 mSv per undersökning — betydande hos barn och vid upprepade kontroller.
- Sämre mjukdelskontrast än MR hjärna; bakre skallgropen skyms av benartefakter.
- Låg känslighet för tidig ischemi, små metastaser, encefalit och demyelinisering.
- Jodkontrast: risk för kontrastinducerad nefropati vid Njursvikt och för allergisk reaktion.
Klinisk pärla
Normal DT utesluter INTE Subaraknoidalblödning om det gått mer än sex timmar sedan debuten. Vid stark klinisk misstanke ska Lumbalpunktion med spektrofotometri för bilirubin göras efter minst 12 timmar.
Tenta-fokus
Kopplingar
- MR hjärna — bättre mjukdelskontrast men långsammare och mindre tillgänglig
- Stroke — DT som beslutsstöd inför reperfusionsbehandling
- Subaraknoidalblödning — tidsberoende känslighet
- Lumbalpunktion — DT först vid inklämningsrisk
- Blod-hjärnbarriären — grunden för kontrastuppladdning