Urinodling

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Kvantitativ bakteriologisk odling av urinprov
Indikation	Pyelonefrit, febril UVI, män, gravida, barn, recidiv, vårdrelaterad UVI
Provtagning	Mittstråleurin, morgonurin, blåsinkubation ≥4 timmar
Signifikansgräns	≥10⁵ CFU/mL (ofta ≥10³ vid symtom och typiskt agens)
Svarstid	Preliminärsvar 1 dygn, resistensbesked 2 dygn

Princip

• Ett givet volymmått urin sprids på agarplatta med kalibrerad ös, vilket gör odlingen semikvantitativ: antal kolonier räknas och räknas om till CFU/mL.
• Urin i blåsan är normalt steril, men uretra och perineum är koloniserade — därför krävs kvantitativa gränser för att skilja infektion från kontamination.
• Kombineras med artbestämning (MALDI-TOF) och Resistensbestämning (lappdiffusion enligt EUCAST eller MIC-bestämning).

Utförande

• Mittstråleurin: första portionen kasseras för att skölja bort uretraflora, mittportionen fångas upp. Underlivstvätt behövs inte rutinmässigt.
• Blåsinkubationstid minst 4 timmar — kort tid ger falskt låga bakteriemängder.
• Blåspunktion (suprapubisk) eller ren engångskateterisering vid osäkra prov, hos små barn eller inkontinenta.
• Transport: till labb inom 2 timmar, annars kylskåp (+4 °C) eller borsyrerör — annars växer E. coli till och ger falskt hög halt.
• Odlas på CLED-agar eller blod- och cystinlaktosagar, avläses efter 18–24 timmar vid 37 °C.

Tolkning

• Växt av en art i hög halt hos symtomatisk patient = signifikant.
• Växt av tre eller fler arter i blandad flora = kontamination, ta om provet.
• Asymtomatisk bakteriuri — signifikant växt utan symtom — behandlas inte, med undantag för gravida och inför urologisk slemhinneskadande kirurgi.
• Steril pyuri (leukocyter men negativ odling) ska väcka misstanke om Urogenital tuberkulos, Chlamydia trachomatis, nyligen antibiotikabehandling, njursten eller urotelial malignitet.

Situation	Signifikansgräns	Kommentar
Kvinna, cystit, E. coli	≥10³ CFU/mL	Låg gräns vid typiskt agens
Kvinna, cystit, övriga arter	≥10⁵ CFU/mL	Högre krav
Man	≥10³ CFU/mL	Alltid komplicerad UVI
Blåspunktion	Varje växt	Ingen kontaminationsrisk
Kateterurin (KAD)	≥10⁵ CFU/mL	Kolonisation vanlig, odla bara vid symtom

Vanliga fynd

• E. coli står för 70–85 % av samhällsförvärvad UVI.
• Staphylococcus saprophyticus — unga kvinnor, sommarhalvåret.
• Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis (ureasproducerande, alkalisk urin, Struvitsten), Enterococcus faecalis, Pseudomonas aeruginosa vid kateter och sjukhusvård.
• ESBL-producerande tarmbakterier är en växande andel och kräver riktad terapi.

Fallgropar

• Prov taget efter påbörjad antibiotika ger falskt negativ odling — odla före första dosen.
• Rumsförvarad urin över natten: massiv överväxt, oanvändbart svar.
• Urinsticka med nitrit är specifik men känslig endast för nitratreducerande gramnegativer — Enterococcus och Staphylococcus saprophyticus ger negativ nitrit trots infektion.
• Rutinmässig odling vid okomplicerad cystit hos icke-gravid kvinna behövs inte — behandla empiriskt med Nitrofurantoin eller Pivmecillinam.

Klinisk pärla

Vid febril UVI eller misstänkt Pyelonefrit ska både urinodling och blododling tas före antibiotika — bakteriemi föreligger hos ungefär en fjärdedel och odlingssvaret styr smalspektrumbyte efter 2–3 dygn.

Tenta-fokus

Asymtomatisk bakteriuri behandlas endast hos gravida och inför slemhinneskadande urologisk kirurgi. Att antibiotikabehandla positiv odling hos en symtomfri äldre patient med KAD är fel svar på tentan och driver Resistensutveckling.

Kopplingar

• Urinvägsinfektion — tillståndet odlingen ska bekräfta
• E. coli — dominerande agens
• Resistensbestämning — nästa steg efter artbestämning
• Urinsticka — snabbtest som föregår odlingen
• Asymtomatisk bakteriuri — vanligaste feltolkningen