Resistensutveckling
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Selektion av mikroorganismer som överlever antimikrobiell behandling |
| Uppkomst | Kromosomal Mutation eller Horisontell genöverföring |
| Huvudmekanismer | Enzymatisk nedbrytning, målförändring, Effluxpump, nedsatt permeabilitet |
| Drivkraft | Antibiotikatryck i sjukvård, öppenvård och djurhållning |
| Motmedel | Antibiotikastewardship, vaccination, hygien, diagnostik |
Vad är det?
- Resistensutveckling är en darwinistisk selektionsprocess: antibiotika dödar de känsliga bakterierna och lämnar plats åt de resistenta att föröka sig.
- WHO rangordnar antimikrobiell resistens som ett av de största globala hoten mot folkhälsan; utan verksamma antibiotika äventyras kirurgi, Cytostatika-behandling och Transplantation.
- Skilj intrinsisk (naturlig, t.ex. Vankomycin mot gramnegativer som saknar tillgänglig peptidoglykan) från förvärvad resistens.
Genetisk uppkomst
- Spontan Mutation — punktmutationer i målgenen, t.ex. rpoB (Rifampicin), gyrA (Kinoloner), katG (Isoniazid). Mutationsfrekvens 10⁻⁶–10⁻⁹ per celldelning; därför kombinationsbehandling vid Tuberkulos.
- Horisontell genöverföring:
- Konjugation — plasmider via pilus; huvudvägen för ESBL och Karbapenemas.
- Transformation — upptag av fritt DNA; Streptococcus pneumoniae och Neisseria bildar mosaikgener för PBP.
- Transduktion — bakteriofagmedierad; viktig hos Staphylococcus aureus.
- Transposoner och integroner samlar flera resistensgener i kassetter → multiresistens överförs som paket.
Biokemiska mekanismer
| Mekanism | Exempel | Drabbat preparat |
|---|---|---|
| Enzymatisk inaktivering | Betalaktamas, ESBL, Karbapenemas (NDM, KPC, OXA-48) | Penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer |
| Målmodifiering | PBP2a (mecA) hos MRSA; D-Ala-D-Lac (vanA) hos VRE | Betalaktamer, vankomycin |
| Ribosomal metylering | erm-gener metylerar 23S rRNA | Makrolider, Klindamycin |
| Effluxpump | AcrAB-TolC, MmpL5 | Tetracykliner, kinoloner, klofazimin |
| Nedsatt permeabilitet | Förlust av porin OmpK35/36 | Karbapenemer hos Klebsiella |
| Bypass / överproduktion | Alternativt DHFR, ökad PABA | Trimetoprim, sulfonamider |
- Tolerans och persisterceller — metabolt vilande subpopulationer överlever behandling utan resistensgen; central vid Biofilm-infektioner och recidiv.
Kliniskt viktiga resistenta patogener
- MRSA — meticillinresistent S. aureus, alternativ Vankomycin, Linezolid, Daptomycin.
- ESBL-producerande E. coli och Klebsiella pneumoniae — karbapenem vid allvarlig infektion.
- ESBL-CARBA (karbapenemasproducerande) — kvarstående alternativ är Kolistin, ceftazidim-avibaktam, Tigecyklin.
- VRE — vankomycinresistenta enterokocker, vårdrelaterad spridning.
- MDR-TB och XDR-TB — kräver 6–18 månaders kombinationsregimer.
- Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter baumannii med kombinerad efflux- och porindefekt.
Förebyggande — stewardship
- Rätt indikation: avstå antibiotika vid virusorsakad övre luftvägsinfektion och vid Asymtomatisk bakteriuri.
- Rätt spektrum — smalast möjliga; deeskalera enligt odlingssvar.
- Rätt dos och duration — adekvat dos undviker subterapeutiska koncentrationer i mutant selection window; kortare kurer är oftast likvärdiga och ger mindre selektionstryck.
- Odla före behandlingsstart; använd Resistensbestämning och lokala resistensdata.
- Vårdhygien: handdesinfektion, kohortvård, screening vid utlandsvård.
- Vaccination minskar antibiotikabehov (Pneumokockvaccin, Influensavaccin).
- Minskad antibiotikaanvändning inom djurhållning; Sverige förbjöd tillväxtfrämjande antibiotika redan 1986.
- Svenska strukturer: Strama och Folkhälsomyndighetens övervakning (Swedres-Svarm).
Klinisk pärla
Underdosering är minst lika resistensdrivande som överanvändning. En för låg dos av Ciprofloxacin eller för kort Aminoglykosid-exponering håller koncentrationen i “mutant selection window” där just resistenta mutanter selekteras fram.
Tenta-fokus
Kopplingar
- ESBL — kliniskt mest betydelsefulla enzymresistensen
- MRSA — modellexempel på målmodifiering
- Horisontell genöverföring — motorn i spridningen
- Resistensbestämning — verktyget som styr terapival
- Antibiotikastewardship — den kliniska motåtgärden