Musculus iliopsoas
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
- Höftens starkaste flexor, bildad av två separata muskler — Musculus psoas major och Musculus iliacus — som förenas till en gemensam sena.
Detaljer
| Ursprung | M. psoas major: kotkroppar och discus Th12–L4 samt processus costales L1–L5. M. iliacus: fossa iliaca, crista iliaca och lig. sacroiliaca |
| Fäste | Gemensam sena till trochanter minor femoris |
| Innervation | M. psoas major: direkta grenar från plexus lumbalis (L1–L3). M. iliacus: n. femoralis (L2–L4) |
| Kärl | A. iliolumbalis, aa. lumbales, a. circumflexa ilium profunda |
| Funktion | Flexion i höftleden (starkast), utåtrotation; psoas major böjer även ländryggen lateralt och stabiliserar lumbalkolumnan |
- Passerar under lig. inguinale genom lacuna musculorum tillsammans med n. femoralis och n. cutaneus femoris lateralis — kärlen går separat genom lacuna vasorum.
- M. psoas minor finns bara hos cirka 50 % och fäster på eminentia iliopubica, inte på femur.
- Bursa iliopectinea ligger mellan senan och höftledskapseln och kommunicerar hos 15 % med ledhålan — därför kan höftledsartrit ge en fluktuerande resistens i ljumsken.
Tenta-fokus
Psoastecknet: smärta när patienten extenderar höften mot motstånd (eller flekterar mot motstånd) talar för en retroperitoneal irritationsprocess i muskelbukens närhet — klassiskt retrocekal appendicit, men även psoasabscess och divertikulit.
Klinisk pärla
Psoasabscess sprider sig längs muskelskidan och kan peka i ljumsken. Två klassiska ursprung: spondylodiskit/tuberkulos i kotpelaren (Potts sjukdom, “senkabscess”) och Crohns sjukdom med fistel. Behandlas med dränage plus antibiotika.
Kopplingar
Relaterat: Modul 3 - Buk och bäcken, Modul 6 - Ben, Musculus psoas major, Musculus iliacus, Nervus femoralis, Ligamentum inguinale