Kammarseptumruptur

Kurs: MDBI

Typ	Mekanisk komplikation till hjärtinfarkt
Tidsförlopp	Oftast ca 3–7 dygn efter transmural infarkt
Följd	Vänster-till-höger-shunt → akut hjärtsvikt/chock

Vad är det?

• Ruptur av kammarskiljeväggen (septum) som komplikation till en genomgången transmural hjärtinfarkt.
• En av tre klassiska mekaniska rupturer efter infarkt tillsammans med papillarmuskelruptur och fri väggruptur (hjärtruptur).

Patofysiologi

• Infarcerad myokardvävnad är som svagast 3–7 dygn efter infarkten, när neutrofiler och makrofager brutit ned nekrotisk vävnad (innan stabilt ärr bildats).
• Ruptur av septum skapar en vänster-till-höger-shunt (från högtryckssidan) → volymsbelastning av höger kammare och lungkretslopp, sjunkande systemframåtflöde.
• Vanligare vid stor främreväggsinfarkt (LAD-ocklusion, koronartrombos).

Klinik

• Plötslig försämring med nytt, grovt holosystoliskt blåsljud, akut hjärtsvikt och kardiogen chock.
• Kan vara svår att skilja kliniskt från akut mitralinsufficiens vid papillarmuskelruptur.

Diagnostik och prognos

• Ekokardiografi (med doppler) visar septumdefekten och shunten.
• Kräver kirurgisk (eller kateterburen) slutning; hemodynamisk stabilisering under tiden.
• Hög mortalitet, särskilt vid chock.

Tenta-fokus

Nytt systoliskt blåsljud + hemodynamisk kollaps några dygn efter infarkt = mekanisk komplikation. Kammarseptumruptur ger vänster-till-höger-shunt; papillarmuskelruptur ger mitralinsufficiens; fri väggruptur ger tamponad.

Klinisk pärla

Rupturer inträffar i tidsfönstret då infarkten är mjukast (ca dag 3–7) — därför uppträder försämringen typiskt några dagar in, inte i akutskedet.

Kopplingar

• Hjärtruptur — fri väggruptur (tamponad)
• Papillarmuskelruptur — mitralinsufficiens som differentialdiagnos
• Transmural infarkt — det underliggande substratet
• Koronartrombos — utlösande orsak
• Vänsterkammarsvikt — hemodynamisk konsekvens