Clostridioides difficile-infektion
Kurs: MDBI
| Typ | Toxinmedierad kolit (vårdrelaterad) |
| Agens | Clostridioides difficile (grampositiv, anaerob, sporbildande) |
| Virulens | Toxin A (TcdA) och Toxin B (TcdB) |
| Nyckelfynd | Pseudomembranös kolit — gulvita plack |
Vad är det?
- Antibiotikaassocierad tarminfektion orsakad av toxinproducerande Clostridioides difficile (tidigare Clostridium difficile).
- Spektrum från lindrig diarré till pseudomembranös kolit, toxisk megakolon och sepsis.
Etiologi och riskfaktorer
- Antibiotika (kliniskt viktigast: klindamycin, cefalosporiner, kinoloner) rubbar den normala tarmfloran → överväxt av C. difficile.
- Ytterligare riskfaktorer: sjukhusvistelse, hög ålder, protonpumpshämmare, immunsuppression.
- Smitta via sporer (tål alkohol → tvål och vatten, inte handsprit).
Patofysiologi och morfologi
- TcdA och TcdB glukosylerar Rho-GTPaser → sönderfall av cytoskelett, epitelskada, inflammation och vätskesekretion.
- Klassisk morfologi: pseudomembraner = gulvita plack av fibrin, mucin, neutrofiler och nekrotiskt epitel; histologiskt “vulkan-/svamplika” utbrott av exsudat från kryptorna.
Symtom
- Vattnig diarré, buksmärta, feber, leukocytos; svåra fall med blödning, ileus och toxisk megakolon.
Diagnostik
- Stegvis algoritm: GDH (screening) + B-EIA, kompletterat med NAAT/PCR för toxingen. Cellcytotoxicitetstest är historisk referensmetod.
- Testa endast patienter med diarré (koloniserade bärare ska ej behandlas).
Behandling
- Sätt ut utlösande antibiotika.
- Vankomycin (peroralt) eller fidaxomicin i första hand; metronidazol endast om dessa saknas.
- Vid recidiv: fidaxomicin, ev. fekal mikrobiotatransplantation (FMT).
Tenta-fokus
Klassisk triad: antibiotika → pseudomembranös kolit → toxin A/B. Handsprit dödar inte sporerna — tvätta med tvål och vatten. Metronidazol är inte längre förstahandsval.
Klinisk pärla
Positiv PCR (toxingen) utan positivt toxintest kan spegla kolonisation snarare än sjukdom — väg alltid mot klinik (aktiv diarré).
Kopplingar
- Toxin A — enterotoxin
- Toxin B — cytotoxin (huvudsaklig virulensfaktor)
- GDH-test — screeningsteg i diagnostiken
- Toxintest — påvisar aktiv toxinproduktion
- Nedre gastrointestinal blödning — möjlig komplikation