Ultraljud

Kurs: MDBI Del: 01 Radiologi Avsnitt: 01 Modaliteter och bildfysik

Vad är det?

Ultraljud (UL) använder högfrekventa ljudvågor (>2 MHz) som reflekteras i vävnaderna. Ingen joniserande strålning används. Bilden skapas av ljudreflektionen — som uppstår vid skillnader i ekogenicitet mellan olika vävnader — och undersökningen sker i realtid.

Mekanism

• En transducer (piezoelektrisk kristall) skickar och tar emot ljudpulser; reflektionens styrka och tidsfördröjning ger bilden.
• Med Dopplerteknik kan man mäta flöde i kärl.
• Kan göras med eller utan kontrastmedel (mikrobubblor).
• Kvaliteten beror på patientens kroppskonstitution (kraftiga patienter svårare), luft/tarmgas som skymmer sikten, och patientens förmåga att medverka.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Särskilt bra för riktade frågeställningar i mjukdelar och parenkymösa/vätskefyllda organ: lever och gallvägar (förstahand), njurar, thyroidea, testiklar och kärl.
• Används även som vägledning vid punktion och dränage (t.ex. nefrostomi, pleura).
• Begränsningar: operatörsberoende, svårt att eftergranska, dålig vid generell översikt och vid mycket tarmgas/luft.

Tenta-fokus

Ultraljud är operatörsberoende och svårt att eftergranska, och tarmgas/luft skymmer sikten. Det är bra för riktade frågeställningar, mindre bra för generell överblick.

Klinisk pärla

Inför bukultraljud hålls patienten ofta fastande — dels för mindre tarmgas, dels för att gallblåsan ska vara välfylld och bedömbar.

Kopplingar

Relaterat: Magnetresonanstomografi (MR), Ekogenicitet, Ultraljudskontrastmedel, Ultraljud buk, Djup ventrombos, Lever