Blodflöde

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser

Vad är det?

Den blodvolym som passerar ett kärlavsnitt per tidsenhet. Flödet bestäms av tryckgradienten över kärlbädden och av motståndet, som i sin tur domineras av kärlens radie (kärltonus). I provtagningssammanhang är det lokala blodflödet i huden en direkt preanalytisk felkälla.

Mekanism

• Flöde = tryckskillnad / motstånd; motståndet varierar med fjärde potensen av kärlradien, så små förändringar i kärltonus ger stora flödesförändringar.
• Vasodilatation vid värme ökar det kapillära flödet, medan kyla, smärta och sympatikuspåslag ger vasokonstriktion och stas.
• I kapillärbädden råder normalt en balans mellan hydrostatiskt och kolloidosmotiskt tryck; vid långsamt flöde hinner mer vätska filtreras ut, vilket koncentrerar de kvarvarande cellerna lokalt.
• Vid muskelarbete lämnar vätska det intravaskulära rummet och hemoglobinkoncentrationen stiger.

Klinisk relevans & Diagnostik

Vid kapillärprovtagning kan förändringar i kärltonus och blodflöde påverka resultatet påtagligt: en kall, dåligt genomblödd fingerspets ger stasat prov med falskt högt Hb, medan kraftig klämning blandar in vävnadsvätska och ger falskt låga cellvärden. Uppvärmning av provtagningsstället och att låta första droppen torkas bort är standardåtgärder. Systemiskt sänkt blodflöde vid chock eller hjärtsvikt ger ischemi i perifera vävnader och påverkar bl.a. laktat.

Kopplingar

Relaterat: Kärltonus, Kapillärprovtagning, Kapillärer, Vasodilatation, Muskelarbete, Intravaskulärt rum, Ischemi