Kapacitering

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1

Typ	Fysiologisk process (spermier)
Nyckelfakta	Slutlig mognad av spermien i kvinnliga genitalia inför befruktning

Vad är det?

• De biokemiska förändringar en spermie genomgår i den kvinnliga genitaltrakten som gör den befruktningsduglig.
• Nyejakulerade spermier kan INTE befrukta – de måste först kapaciteras (tar timmar).
• Sker naturligt i Uterus/äggledaren; efterliknas in vitro vid IVF.

Vad som händer

• Borttagning av kolesterol och glykoproteiner (Dekapaciteringsfaktorer) från spermiemembranet.
• Ökat inflöde av Kalcium och HCO₃⁻, höjt pH och cAMP → membranet destabiliseras.
• Utveckling av hyperaktiv motilitet (kraftiga piskslag) som hjälper penetration.
• Förbereder för akrosomreaktionen vid kontakt med Zona pellucida.

Betydelse

• Krävs för att spermien ska kunna binda till zona pellucida och genomföra akrosomreaktionen.
• Är en förutsättning för naturlig befruktning och konventionell IVF (men förbigås delvis vid ICSI).

Klinisk pärla

Vid ICSI injiceras spermien direkt i oocyten, vilket kringgår behovet av naturlig kapacitering, akrosomreaktion och zona-bindning – därför fungerar metoden även vid svår manlig faktor.

Tenta-fokus

Ordning: kapacitering → hyperaktivering + zona-bindning → akrosomreaktion. Kapacitering sker i den kvinnliga traktens miljö, inte i epididymis.

Kopplingar

• Akrosomreaktion — följer efter kapacitering
• Zona pellucida — bindningsmål efter kapacitering
• Befruktning — slutmålet