Vävnadstypning

Kurs: MDBI

Typ	Immunologisk laboratoriemetod (HLA-typning)
Syfte	Matcha donator och mottagare inför transplantation
Nyckelfynd	Grad av HLA-överensstämmelse styr avstötningsrisk

Vad är det?

• Vävnadstypning = bestämning av en individs HLA-antigener för att bedöma histokompatibilitet mellan donator och mottagare.
• Används framför allt inför organ- och stamcellstransplantation samt vid transfusionsproblem.
• HLA kodas av MHC-generna på kromosom 6: klass I (A, B, C) och klass II (DR, DQ, DP).

Princip/Utförande

• Molekylär DNA-baserad typning (PCR/sekvensering) har ersatt äldre serologiska metoder.
• Korstest (crossmatch): mottagarserum mot donatorlymfocyter för att upptäcka preformerade donatorspecifika antikroppar (DSA).
• Panelreaktiva antikroppar (PRA) anger grad av immunisering.

Indikation/Användning

• Njur-, lever-, hjärt- och lungtransplantation; särskilt viktig matchning vid njure och benmärg.
• God HLA-matchning minskar risken för avstötning och GvHD vid allogen stamcellstransplantation.

Tolkning/Fallgropar

• Positivt korstest = risk för hyperakut avstötning → kontraindikation.
• Tidigare graviditeter, transfusioner och transplantationer immuniserar och höjer PRA.

Tenta-fokus

Positivt korstest mot donatorns lymfocyter innebär preformerade antikroppar och risk för hyperakut avstötning — transplantation ska då inte utföras.

Klinisk pärla

HLA-klass II (DR) väger tyngst vid njurtransplantation; noll DR-mismatch ger bäst graftöverlevnad.

Kopplingar

• HLA — antigenerna som typas
• Avstötning — det man vill förhindra
• Transplantation — huvudindikationen
• Histokompatibilitet — grundbegreppet
• MHC — genkomplexet bakom HLA