CuraKI

Hoppkräfta

Hoppkräfta

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Hoppkräfta (Copepoda, t.ex. släktet Cyclops) är ett litet kräftdjur i sötvattenplankton, någon millimeter långt.
  • Medicinskt intressant främst som mellanvärd för flera parasiter — den är inte i sig patogen.
  • Ett skolexempel på hur en vattenlevande vektor kan avbrytas med enkla folkhälsoåtgärder.

Roll i parasiters livscykler

  • Dracunculus medinensis (guineamask): människan dricker vatten med infekterade hoppkräftor → larven frigörs i magsäcken → mognar under 1 år → den vuxna honmasken (upp till 1 m) tränger ut genom huden, typiskt på foten, och släpper larver när benet doppas i vatten. Sjukdomen drakunkulos är på väg att utrotas.
  • Diphyllobothrium latum (bred binnikemask): ägg → coracidium → hoppkräfta (procercoid) → sötvattensfisk (plerocercoid) → människa via rå eller gravad fisk. Kan ge B12-brist med megaloblastisk anemi eftersom masken konkurrerar om vitamin B12. Relevant i Sverige och Finland.
  • Gnathostoma spinigerum: hoppkräfta → fisk/groda → människa; ger migrerande subkutana svullnader och risk för eosinofil meningit.
  • Spirometra: orsakar sparganos.

Prevention

  • Filtrering av dricksvatten genom finmaskig duk (räcker för att avlägsna hoppkräftor) — grundstenen i utrotningsprogrammet mot drakunkulos.
  • Kokning av vatten; temefos i dricksvattenkällor.
  • Undvik rå sötvattensfisk; frysning inaktiverar plerocercoider hos Diphyllobothrium latum.
  • Hälsoinformation: personer med utträngande mask ska inte gå i vattenkällan.

Klinisk pärla

Drakunkulos har inget läkemedel — behandlingen är den urgamla tekniken att långsamt linda upp masken på en pinne några centimeter per dag. Den symbolen anses ligga bakom Asklepiosstaven.

Tenta-fokus

Koppla vektor till parasit: hoppkräfta → Dracunculus medinensis och Diphyllobothrium latum. Jämför med sötvattensnäcka → Schistosoma, knott → Onchocerca volvulus, sandmygga → Leishmania, tsetsefluga → Trypanosoma brucei.

Kopplingar

Graph View

Backlinks