Hematoxylin
Kurs: MDBI
| Typ | Basiskt (katjoniskt) kärnfärgämne, blå-lila |
| Nyckelfynd | Färgar basofila (sura) strukturer, framför allt kärnor |
| Partner | eosin i H&E |
| Kräver | betningsmedel (metalljon, oftast aluminium) |
Vad är det?
- Hematoxylin är ett naturligt färgämne utvunnet ur blåträ som efter oxidation till hematein används för att färga cellkärnor.
- Det är den blå-lila komponenten i rutinfärgningen hematoxylin-eosin (H&E), där det utgör motpart till eosin.
- Hematoxylin binder inte vävnaden direkt utan via ett betningsmedel (mordant) — en metalljon, vanligen aluminium — som bildar ett färgat metallkomplex (“lack”).
Princip och utförande
- Det färgade komplexet är positivt laddat (katjoniskt) och binder till negativt laddade, basofila strukturer: kromatin i kärnan och RNA-rik cytoplasma.
- Efter infärgning görs differentiering (bort med överskott i syra) och blåning (i alkaliskt vatten) som slår om färgen från rödbrun till klarblå.
- Progressiv färgning stoppas när önskad intensitet nås; regressiv överfärgar först och differentierar sedan tillbaka.
- Vanliga varianter: Harris, Mayers och Gills hematoxylin.
Indikation och användning
- Kärnfärg i praktiskt taget alla histologiska snitt samt i cytologiska färgningar som Papanicolaou.
- Möjliggör bedömning av kärnstorlek, kromatinmönster och kärnatypi — grunden för malignitetsbedömning.
Tolkning och fallgropar
- För kort blåning ger rödaktiga kärnor med dålig kontrast.
- Utfällning av färgpartiklar kan misstas för mikroorganismer eller pigment.
- Överdifferentiering bleker kärnorna och kan dölja fin kromatinstruktur.
Tenta-fokus
Hematoxylin är basiskt och färgar sura/basofila strukturer (kärnor) blå; eosin är surt och färgar basiska/acidofila strukturer (cytoplasma) rosa. Kunna para ihop laddning–färg–struktur och att hematoxylin kräver betningsmedel.
Klinisk pärla
Minnesregel: hematoxylin → nukleus (kärnan) blir blå. “Basofilt” betyder att strukturen dras till det basiska hematoxylinet, inte att den själv är basisk.
Kopplingar
- Hematoxylin-eosin — standardfärgningen där hematoxylin ingår
- Eosin — den sura motfärgen
- Basofil — egenskapen hos strukturer som färgas av hematoxylin
- Cellkärna — huvudmålet för färgningen
- Papanicolaou-färgning — cytologisk färgning som också bygger på hematoxylin
- Histopatologi — sammanhanget för rutinfärgning