Kolorektalcancerscreening
Kurs: MDBI
| Typ | Populationsbaserad Screening |
| Mål | Tidig upptäckt + borttagande av premaligna polyper |
| Metoder | Avföringstest (FIT) och Koloskopi |
Vad är det?
- Screening för Kolorektalcancer hos symtomfria personer i syfte att sänka sjuklighet och dödlighet.
- Bygger på att cancern utvecklas långsamt via Adenom-carcinom-sekvensen, vilket ger ett långt fönster att upptäcka och avlägsna förstadier.
Princip / metoder
- Faecalt immunkemiskt test (FIT): påvisar ockult blod i avföringen; enkelt, billigt, upprepas med intervall. Positivt test → Koloskopi.
- Koloskopi: både diagnostisk och terapeutisk (Polypektomi); “gold standard” men mer resurskrävande och invasiv.
- I Sverige införs successivt ett nationellt program med FIT-baserad screening i åldern ca 60–74 år (regionala skillnader).
Tolkning / nytta och fallgropar
- Nytta: minskad CRC-mortalitet, dels genom tidigare stadium, dels genom att förstadier tas bort (Cancerprevention).
- Fallgropar: FIT missar en del lesioner (sänkt sensitivitet, särskilt för adenom), falskt positiva leder till koloskopier; screening kräver hög Deltagandegrad för effekt.
Riskgrupper utanför screening
- Ärftliga syndrom (Lynchs syndrom, FAP) och IBD följs med tätare koloskopier i särskilda program – inte inom den allmänna screeningen.
Tenta-fokus
Screening riktar sig till symtomfria individer. Symtom (blödning, ändrade avföringsvanor, anemi) → utred direkt med koloskopi, inte med screeningtest. Positivt FIT ska alltid följas av koloskopi.
Klinisk pärla
Screeningens största vinst kommer från att förstadier avlägsnas – att kapa Adenom-carcinom-sekvensen – inte enbart från att hitta cancer tidigt. Därför är koloskopi med polypektomi både test och behandling.
Kopplingar
- Kolorektalcancer — sjukdomen som screenas
- Adenom-carcinom-sekvensen — biologisk grund för screening
- Koloskopi — diagnostisk och terapeutisk metod
- Kolonpolyp — det som ska hittas och tas bort
- Lynchs syndrom — högriskgrupp med särskild övervakning