Cancerscreening

Kurs: MDBI

Typ	Sekundärprevention — systematisk testning av symtomfria
Mål	Tidig upptäckt av cancer/förstadier → minskad mortalitet
Svenska program	Mammografi, livmoderhalsscreening, tarmcancerscreening
Fallgropar	Överdiagnostik, lead-time bias

Vad är det?

• Cancerscreening är systematisk undersökning av en symtomfri befolkning för att upptäcka cancer eller förstadier i ett tidigt, behandlingsbart skede.
• Det är sekundärprevention — sjukdomen finns men är ännu inte symtomgivande.

Princip

• Bygger på att tidig upptäckt förbättrar prognosen och att testet fångar sjukdomen i en botbar fas.
• Ett bra screeningtest ska ha hög sensitivitet och specificitet, vara billigt, säkert och accepterat (jfr Wilson–Jungners kriterier).

Svenska nationella program

• Mammografi — bröstcancer, kvinnor ca 40–74 år.
• Livmoderhalsscreening — livmoderhalscancer, numera primär HPV-analys med reflexcytologi.
• Tarmcancerscreening — kolorektalcancer via F-Hb (immunkemiskt avföringsprov).

Fallgropar och bias

• Lead-time bias: överlevnaden ser längre ut enbart för att diagnosen ställs tidigare.
• Length-time bias: långsamväxande (snällare) tumörer fångas oftare av screening.
• Överdiagnostik: upptäckt av tumörer som aldrig skulle gett symtom → överbehandling.

Tenta-fokus

Screening = symtomfri population, sekundärprevention. Kunna de tre svenska programmen (mammografi, cervix/HPV, F-Hb) och bias-typerna lead-time, length-time och överdiagnostik. Det verkliga effektmåttet är minskad mortalitet, inte förlängd överlevnad.

Klinisk pärla

Att screenade patienter “lever längre efter diagnos” kan enbart bero på lead-time bias. Bevis för verklig nytta kräver att cancerspecifik dödlighet sjunker i randomiserade studier.

Kopplingar

• Mammografi — screeningmetod för bröstcancer.
• Cervixcytologi — cellprov vid livmoderhalsscreening.
• Sensitivitet — testets förmåga att fånga sjuka.
• Överdiagnostik — central nackdel med screening.
• Cancerstadium — tidig upptäckt ger lägre stadium vid diagnos.